Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenNettodebitering ses som ett hot

Nettodebitering ses som ett hot

Peter Segaar är en av en växande skara holländska mikroproducenter av el som har nettodebitering. Han säger att de håller på att bli så många att regeringen nu oroar sig för förlorade skatteintäkter.

I Nederländerna har systemet med nettodebitering gjort att mängden solel har exploderat över de senaste åren. Systemet har gjort det lockande för villaägare att sätta upp solceller på taket – och lukrativt för dem som säljer anläggningarna.

Den holländska nettodebiteringen är årsbaserad, vilket innebär att en villaägare med solceller på taket kan byta ett eventuellt överskott av el på sommaren mot konsumtion på vintern.

Som mest kan en enskild mikroproducent räkna av 5 000 kilowattimmars överskott om året, fullt pris inklusive skatter. Men enligt Peter Segaar, själv mikroproducent av el och en av landets mer kända analytiker av solcellsmarknaden, är det endast få som kommer upp i de siffrorna. Han producerar runt 1 200 kilowattimmar per år med sina solceller på taket, och som medveten konsument förbrukar han bara aningen mer hushållsel. Huset värms med fjärrvärme och matlagningen sker på gasspis.

– Jag har en analog så kallad Ferrarismätare som snurrar baklänges när jag producerar ett överskott, säger Peter Segaar.

Med ungefär tio års återvinningstid på investeringen har solceller blivit inne i Nederländerna, och antalet hushållsproducenter växer närmast exponentiellt.

En kilowattimme kostar ungefär 22-23 eurocent i Nederländerna, motsvarande cirka två kronor. Själva elen kostar drygt 60 öre. Resten är skatter och avgifter.

– Men solel fortsätter ju att bli billigare, säger han. Förra året slogs det nya effektivitetsrekord hela tiden i forskningen. Och med tiden kommer de här framstegen att hamna i produktionen av solceller.

Men han konstaterar också att hela systemet hotas av sin egen framgång.

– I Danmark hade man ännu högre elpriser än vad vi har. Där såg staten hur skatteunderlaget urgröptes med allt fler som producerade egen el, så där ändrade man på systemet på ett drastiskt sätt.

Samma sak kan hända i Nederländerna också, befarar han. Eftersom 70 procent av elpriset är skatter, så blir statsapparaten rädd när den ser nettodebiteringen växa så fort som den gör, trots att mikroproduktion via solel än så länge bara utgör ett par promille av landets totala elkonsumtion. Enligt Peter Segaar pratas det i Haag om att nettodebiteringen måste tas bort inom några år och ersättas av en standardiserad men mindre skattesänkning för mikroproducenter.

– Den holländska lagen om nettodebitering utgörs av en enda artikel i en i övrigt mycket komplicerad lagstiftning, säger Pete Segaar.

Han exemplifierar med en ny regel som har föreslagits av finansdepartementet i Nederländerna. Den grundar sig på en dom i EG-domstolen som säger att alla solcellsproducenter ska betraktas som entreprenörer och därmed betala moms på den el de producerar. Strikt tolkad skulle det innebära att ett hushåll ska betala moms även för egenproducerad som inte går ut på nätet, utan som konsumeras direkt av producenten själv.

– Det är ju löjligt, säger han. Men om momsen på den el man producerar blir mindre än 1 345 euro, så skulle den nya regeln bara gälla det första året för nya mikroproducenter. Och de flesta faller inom den kategorin.

Det finns också förslag om att avskaffa de analoga Ferrarismätarna och ersätta dem med så kallade smarta mätare som mäter all el, både in- och utgående. Ferrarismätaren säger ingenting om hur mycket el som faktiskt produceras. När den går baklänges berättar den bara att det för ögonblicket produceras mer el än vad som konsumeras. Och det informationsövertaget vill mikroproducenterna hålla fast vid.

Allra helst skulle Peter Segaar vilja se ett feed-in-tariff-system även för producenter av solel i Nederländerna.

– Men, säger han, Nederländerna har för krångliga system och för många misslyckade försök på området. Elmarknaden behöver ett stabilt system där reglerna ligger fast. Det är oerhört viktigt. Annars får man inga investeringar.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Denna artikel verkar vara köpt av nätbolagen och elbolagen, De VAR de enda som är rädda för nettodebitering. Och det blir inget nettodebiteringssystem i Sverige. Det blir förhoppningsvis ett skatteåterbäringssystem istället, dock med liknande effekt för att få igång en marknad för förnybar egenproducerad el som Sture Henckel verkar finna skrämmande…Jag tror inte den Holländska regeringen är rädd för urgröpta skatter. Regeringar hittar andra vägar att få in skatt…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

0
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.