Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivEU vill stävja villkorsdumpning

EU vill stävja villkorsdumpning

Varje medlemsland får självt bestämma vilka mått och steg det ska ta för att kontrollera att utstationerade medborgare inte får sämre villkor än landets egna. Det är grundmeningen i ett förslag som nu diskuteras inom EU.

Sedan utstationeringsdirektivet antogs 1996 har kritiken om att skrupelfria arbetsgivare och uppdragsgivare utnyttjar avtalet varit stark. Istället för att garantera arbetsrättsliga villkor för de arbetstagare som åker till ett annat medlemsland för att arbeta för sitt företag har många utnyttjat kryphål och möjligheter att dumpa löner och villkor och genom olika åtgärder flytta billig arbetskraft mellan olika medlemsländer. Sedan 2012 diskuteras därför ett genomförandedirektiv som ska skärpa upp utstationeringsdirektivet. Drygt en miljon anställda arbetar varje år tillfälligt i ett annat  EU-land. Byggbranschen, lantbruket men också IT är sektorer där det finns mycket utstationerad arbetskraft.

Före jul nådde medlemsländerna fram till ett gemensamt förslag i frågan baserat på det som EU:s sysselsättningskommissionär László Andnor lade fram i mars 2012. I det föreslås band annat ett huvudentreprenörsansvar inom byggbranschen men bara i ett led vilket till exempel svenska Byggnads fruktar kan leda till ännu fler underentreprenörer. Frågor som stod öppna var vilka kontrollåtgärder som skulle var tillåtna mot gästande företag och hur ansvaret för entreprenörer som anlitar utländska underentreprenörer ska formuleras.

Förslaget behandlas för närvarande i så kallade trialogmöten, slutna trepartssamtal mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländernas politiker. Sådana möten finns utsatta fram till mitten av februari och sedan väntas ett förslag till parlamentet. – På det hela stora tycker Saco att den allmänna inriktningen i det förslag som medlemsländerna ställde sig bakom i är acceptabel, säger Saco:s chefsjurist Lena Maier Söderberg.

Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol är mer kritisk och tycker inte att förslaget tillräckligt kraftfullt skyddar medlemländernas rätt att själva bestämma över vilka kontrollåtgärder som behövs för att garantera att utstationeringsdirektivet inte missbrukas.

Innan förslaget når parlamentet är det dock möjligt och förmodligen troligt att det förslaget ändras antingen till det bättre eller till det sämre i trialogmötena. Metoden med dessa trepartsmöten har kritiserats eftersom mötena helt saknar insyn och eftersom det förslag som kommer från dem i princip reducerar parlamentets beslutsprocess till ett rundningsmärke eftersom de tre parterna i samtalen redan har bestämt sig innan frågan når den parlamentariska processen.
Kritik mot fler möjligheter att hindra att utstationeringsdirektivet missbrukas har kommit främst från de forna östaterna men också från Storbritannien. Frankrike och Belgien begär å sin sida hårdare regler för att förhindra social dumpning.

Ambitionen är att kunna komma till beslut före EU-parlamentsvalet den 25 maj.
Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.
Farid Bonawiede utanför Södra Cell

Tekniska fysikerns dagbok: ”Varierat, utmanande och tekniskt på ett liknande sätt som utbildningen”

0
Farid Bonaweide har inte ett jobb utan (minst) tre: Vd för ett mjukvarubolag, it-chef på en startup och frilans i riskberäkning och analys.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.