Stötar skyddar elnätet

Roya Nikjoo i fysiklabbet. Foto Marie Androv

Roya Nikjoo använder en annorlunda metod för att skydda elnätet. Hon är doktorand på Skolan för elektro- och systemteknik på KTH och har hittat en metod att använda urladdningar i elnätet för att ställa diagnos på viktiga komponenter.

Roya Nikjoo i fysiklabbet. Foto Marie Androv

Roya Nikjoo använder en annorlunda metod för att skydda elnätet. Hon är doktorand på Skolan för elektro- och systemteknik på KTH och har hittat en metod att använda urladdningar i elnätet för att ställa diagnos på viktiga komponenter.

Vad är det ni kollar med den här tekniken?
– Vi har tagit fram datorprogram och verktyg för att ställa diagnoser på olika komponenter i elnätet. Främst transformatorer. Programmet analyserar de elektriska kurvorna från komponenterna. Det har en inbyggd funktion för att göra de här analyserna. Vi kan se om de har problem med isoleringen eller om de har blivit förslitna.

Hur gör ni era undersökningar?
– En tanke är att man ska kunna använda naturliga blixtnedslag, men man kan använda vilken sorts elektrisk stöt som helst som går genom elnätet. I elnät förekommer det alltid en hel del svängningar med mönster som påminner om dem från blixtnedslag. De uppträder flera gånger per år.

Hur ofta kan ni göra era undersökningar?
– Normalt passar man på att genomföra diagnostiska tester, kanske vart tionde år när en del av elnätet ändå måste stängas ner. Men våra tester kan genomföras utan att man stänger ner nätet. De kan genomföras flera gånger per år.

Vilka komponenter kan man diagnosticera med systemet?
– Transformatorer, kablar och generatorer är viktiga. Man har till exempel i regel dubbla transformatorer, så om en går sönder har man en extra. Men det tar ett år att konstruera en ny och installera den. Och under det året kan det bli allvarligt om det blir fel på den som är kvar.

På vilket sätt använder man blixtnedslagen för att kolla elnätet?
– Det är inte så vanligt med blixtar, kanske. Men i de fall de slår mot elledningarna, skapar de en våg som löper längs hela ledningen, ända till transformatorn i änden. När en sådan våg går igenom en transformator kan vi mäta strömmen som kommer ut ur den. Den strömmen bär med sig information. Det är lite som när doktorn tar ett EKG för att mäta hur hjärtat mår. Våra kurvor visar hur transformatorerna i ett elnät mår. En hel transformator och en trasig ger ifrån sig olika sorters kurvor.

Vad kan ni göra nu som man inte har kunnat förut, egentligen?
– Vi kan diagnosticera problem och därmed agera i tid och kanske byta ut komponenter i elnätet innan de går sönder.

Vad händer härnäst?
– Än så länge har vi jobbat i labbet, men nästa steg, efter licentiatavhandlingen i april, blir att gå ut och jobba i fält.

Sture Henckel