Forskning+näringsliv=sant?

Samhället har mycket att vinna på att lärosäten och näringsliv samarbetar mer, menade deltagarna vid ett seminarium om den nya rapporten ”Principer för kvalitet i samverkan”.

Det är drygt ett år kvar tills Vinnova och Vetenskapsrådet ska presentera förslag för hur samverkan ska bli en faktor i kvalitetsgranskningen av högskolor och universitet, vilket ska påverka fördelningen av de direkta anslagen till lärosätena. I fredags kom Sveriges Ingenjörers inlägg i debatten, i form av rapporten ”Principer för samverkan”. Det är en rapport som en särskild expertgrupp har arbetat med i drygt ett års tid, där Dan Brändström, tidigare ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och vd för Riksbankens Jubileumsfond, har suttit som ordförande.

Expertgruppen anser att samverkan med det omgivande samhället kan göra utbildning och forskning bättre. För att öka samverkan har gruppen bland annat föreslagit att man ska integrera samverkan i utvärderingen av både utbildning och forskning, skapa fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle, men också meritera forskare som samverkar.

– Man måste ändra meritvärderingssystemet, man måste hjälpa till med det från statsmakternas sida, man måste tillföra en ordentlig ekonomisk resurs för att främja samverkansuppdraget och framför allt tycker vi att det måste finnas en ny forsknings- och utbildningspolitik, sade Dan Brändström under sitt inledningstal.

Tobias Krantz, fil dr och chef för utbildning, forskning och innovationsfrågor på Svenskt Näringsliv, deltog på seminariet som en av två opponenter på rapporten. Han ser ökad samverkan som ett sätt för Sverige att stå sig i den globala konkurrensen. Samverkan är en nyckel för att få ut mer av forskningen, men också för att få en bättre matchning på arbetsmarknaden, sade han.

– Samverkan har också en sporrande effekt i utbildning och forskning, sade han.

Rapportens andra opponent, Irene Wennemo, fil dr och ledarskribent på Aftonbladet, betonade att hon tycker att samverkan kan vara väldigt bra, men såg det samtidigt inte som helt oproblematiskt.

– Det finns i det här med samverkan också något annat än en möjlighet till bra forskning, att man tjänar pengar på något som egentligen inte hör till huvuduppgiften. Så den här avogheten mot samverkan som faktiskt kan finnas på högskolor och universitet, det finns något i det som inte bara är en sorts allmän konservatism och ett ”vi har aldrig varit ute i arbetslivet”, utan en slags, ”jag vill förhålla mig okorrupt”, att det är forskningen som ska styra min verksamhet, inte de här pengarna som finns ute, sade hon.

Eftersom det ser så olika ut på olika fakulteter är samverkan också något som är svårt att styra centralt, fortsatte Irene Wennemo. Risken med att försöka descentralisera uppdraget är att fakulteter som gillar samverkan arbetar med det, medan de som inte gör det inte gör någonting, trodde hon, som också sade att samverkan måste byggas in i den vanliga verksamheten och inte som ett sidospår.

Man måste också bygga in mer samverkan i grundutbildningarna, ansåg Irene Wennemo.

– Där man har gjort det så är man inte bara mycket mer anställningsbar när man kommer ut från utbildningarna. Man har också byggt upp relationer mellan arbetsmarknaden och universiteten. Det borde det bli mycket mer av.

Expertgruppen har formulerat sex förslag på åtgärder för att få bättre samverkan mellan lärosätena och näringslivet/det omgivande samhället:

1. Öka resurserna för samverkan
2. Integrera samverkan som ett kriterium i nuvarande utvärderingssystem för utbildning och forskning
3. Utforma utvärderingssystemen så att lärosätenas autonomi ökar och där samverkansarbetet också granskas
4. Meritera forskare som samverkar
5. Låt externa kollegor granska samverkan
6. Skapa fler mötesplatser mellan akademi och näringsliv/samhälle

Här hittar du den fullständiga rapporten ”Principer för samverkan” som innehåller exempel på samverkan vid olika lärosäten, samt en kortversion av rapporten.

Läs tidigare artikel om expertgruppens arbete: ”Samverkan måste bli meriterande”

Ania Obminska