Lönsamma, hållbara arbetsplatser

Jag träffar en bekant. Hon är tio år yngre minst, nyligen prisbelönad, kreativ, smart och kul. Hon är glad. Hon har äntligen kunnat sova. På sin tredje sjukskrivningsvecka har hon sovit riktigt gott för första gången på länge.

– Och jag ringer till kompisar och har tid att lyssna och fråga hur de mår. Det var länge sedan. Men det har tagit mig flera veckor att nå hit.

Och så berättar hon att på hennes arbetsplats är 20 procent av personalen för närvarande sjukskriven på grund av stress. Det är liten självständigt enhet i en hårt pressad bransch.

– Men när jag sitter där mitt emot min chef så känner jag mig som en smitare, säger hon. Jag säger att de här signalerna kan jag inte negligera längre, den här yrseln till exempel. Samtidigt vet jag att hon skulle behöva vara sjukskriven hon också för hon gråter för vad som helst. Om papperskorgen är full gråter hon. Men hon jobbar ändå fastän hon håller på att krackelera fullständigt. Det är rätt hemskt.

Ja det är rätt hemskt. För tio år sedan talade vi mycket om stressen och om det nya begreppet utbrändhet. Vi skrev om stressen som en riskfaktor. Nu talar vi mycket mindre om det samtidigt som sjukskrivningarna ökar. Mina barns lärare gråter på jobbet, en av min mans chefer gråter, min kollegas chef – utbrändheten griper omkring sig och ingenting tycks vi göra för att stoppa den.

Jo, jag läste om ett företag som har sex timmars arbetsdag som standard. Sex timmars arbetsdag och lön som alla andra i branschen. Deras VD svara mig att hon inte vet om de är friskare än andra – de har aldrig jobbat åtta timmar.

”Det vi gör kräver att vi är väldigt kreativa och jobbar med hjärnan hela dagarna.” skriver hon. ”Vi tror inte att man orkar jobba så på topp och effektivt mer än sex timmar om dagen.”

Inom EU beräknas över 40 miljoner vara drabbade av utmattningssyndrom. 40 miljoner! I Sverige hör stressrelaterade tillstånd som utmattningssyndrom till de diagnoser som har ökat mest sedan 2010. 40 procent av alla sjukskrivningar är i dag baserade på psykiatriska diagnoser. Kostnaden för dem har ökat med 20 miljarder kronor de senaste tio åren.

För inte så länge sedan skrev jag om hur många jobb kan tas över av datorer och robotar. Vissa såg det som ett hot men jag tycker nog att vårt sätt att se på människor som maskiner som aldrig stängs av, är ett betydligt större hot.
Hur lönsamt är det i längden?

jennybyline

1 kommentar

  • UtvecklingsAkuten- Peter Hellman

    Hej, Jenny!
    Kan bara ”beklaga” att Du har rätt.
    Att detta ”fenomen” med utbrändhet (numera ”utmattningsdepression”) tillåts härja utan att någon tar tag i orsakerna till anledningarna är ett ”mysterium”?

    Man ägnar sig åt ”teoretiska tidsresor” för att beskriva ”vägen till undergång” och vem gagnar det?

    A. Einstein myntade en gång ”ett bevis på dårskap måste vara att fortsätta göra om samma misstag gång efter gång och förvänta sig ett annat resultat”. Med en uttalad risk för att trampa på redan ömma forskartår, så är jag beredd att hålla med. Upplever att jag inte skall behöva ses som någon som ”hoppar på” eller ”kränker” någon, då jag ”bara” konstaterar att så ser det ut i denna ”verklighet vi alla är deltagare i”.
    Och frågan jag ställer mig är när jag läser ”reglerna för kommentarer” ovan, borde inte forskningen som bedrivs, för att komma tillrätta med dessa ”problem” – ”anses irrelevanta”? Då man ”med lust och livlig värma” ”bara” bevisar att resultaten beror på ”faktorer” som antingen själva eller antingen sam- eller mot- verkar varandra och sas. ställer till det i slutändan.
    Orsaker har anledningar och anledningar har orsaker, en ”naturlag” som faktiskt började verka strax före ”Big Bang”. För vad det var för anledning som orsakade den ”smällen” är fortfarande höljt i dunkel.

    05 september 2014

Lämna ett svar till UtvecklingsAkuten- Peter Hellman Avbryt svar

Senaste nytt

  • Så förbereder du dig för en case-intervju

    Så förbereder du dig för en case-intervju

    Ska du på anställningsintervju och får veta att du ska göra en case-intervju? Här är rekryterarnas tips på hur du kan förbereda dig – och vad du själv kan få ut av en sådan intervju.
  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
Fler artiklar