De studenter som gör sina examensarbeten på KTH får dem betygsatta i en sexgradig skala i dag. Nu har fakultetsrådet på KTH rekommenderat rektorn en övergång till en enklare skala med bara godkänt eller underkänt.
De studenter som gör sina examensarbeten på KTH får dem betygsatta i en sexgradig skala i dag. Nu har fakultetsrådet på KTH rekommenderat rektorn en övergång till en enklare skala med bara godkänt eller underkänt.
KTH återgår nu sannolikt till att bara ge godkänt eller underkänt på examensarbeten. Det rapporterar Osqledaren, studentkårens tidning på KTH. Orsakerna är dels att examinatorerna har haft olika tendens att ge högsta betyg och att vissa examina hade bedömts som bristfälliga av UKÄ, Universitetskanslersämbetet. Ingenjören frågade Per Berglund, prodekanus på KTH och ansvarig för utbildningens struktur och innehåll.
Per Berglund Foto: KTH
Varför är det inte bra med graderade betyg?
– Först vill jag bara säga att beslutet inte är fattat ännu. Det är rektor som fattar beslutet. Vi har undersökt hur vi använt betygsskalan. Och det har varit olika hur man använt sig av skalan inom KTH. På vissa institutioner använder man sig bara av de högre betygen. Det är kanske inte orimligt eftersom exjobben ofta är bra. Men det ser olika ut.
– Sedan har vi ju det här med UKÄ:s utvärderingar. Åtta examina på KTH – av totalt ett drygt fyrtiotal – underkändes av UKÄ:s granskning. Och om man har flera nivåer på betygen kan man få misstanken att vissa examensarbeten som fått lägre betyg egentligen inte borde ha godkänts. Man kan också konstatera att examensmålen inte tydligt reflekteras i bedömningsgrunderna. För att få fart på den här frågan är det bra att man ändrar bedömningarna.
Hur är betygsskalan idag?
– Vi har A B, C, D, E och F. A är högsta betyg och F är underkänt. Det nuvarande systemet kom 2007 med anpassningen till det internationella systemet, den så kallade Bolognamodellen. Men i Bolognamodellen har man egentligen förordat relativa betyg. Vi har målrelaterade betyg.
Hur ser betygen ut på andra högskolor?
– Vi trodde väl att de flesta skulle ha graderade betyg, men det visade sig vara väldigt olika på högskolorna. Flera har bara godkänt/underkänt på exjobben redan i dag. Diskussionen om hur betygen skulle se ut fördes nationellt 2007 och ingen högskola har haft relativa betyg som föreslogs enligt Bolognamodellen. Skalan var nog mer som en kompromiss. Vissa ville kunna sätta toppbetyg på bra exjobb. Vissa säger det nu också, att man tappar möjligheten att premiera de allra bästa. Vi har pratat om ett eventuellt exellensbetyg, men det har vi inte med alls i vårt beslutsförslag till rektor. Då är man tillbaka i problemet med de olika bedömningarna. Vi vill hålla det enkelt.
Vad kan det betyda för svenska ingenjörer utomlands att inte ha ett graderat betyg på exjobbet?
– Det har ingen betydelse. Vi undviker ju att översätta betyg generellt. Det går ändå inte att översätta betyg från en målrelaterad skala till en relativ. Vi har gemensamma utbytesprogram. Där får studenterna olika betyg. Det fungerar.
Kommer de graderade betygen på exjobben att försvinna nu, tror du?
– Ja, nog kommer skalan att försvinna. Förslaget är lagt. Men KTH kommer troligen inte att fatta sådana beslut retroaktivt. Studenter som redan är inne i systemet har sina utbildningsplaner. Jag gissar att man kommer behålla det system som man hade när man påbörjade sina studier. Vi hade en övergångsperiod 2007. De som påbörjade studera före den 1 juli 2007 fick välja vilken betygsskala som de ville ha sådär en tre-fyra år senare. Sannolikt får vi en sådan övergångsperiod nu också. Det ändras inte över en natt för studenterna.
Sture Henckel
8 kommentarer
@Magnus Nilsson:
”Jag tycker, som jag skrev i mitt första inlägg, att det viktigaste är att den som är godkänd också har goda kunskaper, vilket jag tror bäst uppnås med få betygsgrader. […] Då kan vi lita på alla som är godkända […].”
Det kommer alltid att finnas gradskillnader i kompetensnivån hos olika individer. Det finns inget som heter ”tillräckligt bra”. Alla ”tillräckligt bra” höjdhoppare hoppar inte lika högt. Och alla ”tillräckligt bra” fysiker får inte Nobelpriset… 😉
Visst, jag håller med om att vi behöver en lägstanivå för att avgöra om någon ska får godkänt eller ej. Men vi behöver även olika betygssteg för att synliggöra kompetensskillnaderna.
Det blev en intressant diskussion om för- och nackdelar med olika betygsskalor. Jag tycker, som jag skrev i mitt första inlägg, att det viktigaste är att den som är godkänd också har goda kunskaper, vilket jag tror bäst uppnås med få betygsgrader. Skulle vi lyckas uppnå detta samtidigt som vi har många godkända nivåer, vilket jag alltså tvivlar på, skulle detta givetvis vara ännu bättre. Då kan vi lita på alla som är godkända och samtidigt jämföra dem med varandra. Av största vikt är i så fall att vi har ett tydligt och gemensamt sätt att tolka olika betygsgrader.
@Mårten Olsson:
”Betygssystemet som vi har just nu är helt enkelt inte uppbyggt på ett sådant sätt att man nödvändigtvis kan dra relevanta slutsatser från en persons betyg.”
Jag håller inte med dig om det där. Det är trots allt den bästa måttstocken vi har på en persons kunskapsnivå.
Betyget baseras direkt på resultaten på tentamen. Om vi inte tycker att betygen är relevanta som måttstock, så innebär det att vi heller inte tycker att resultaten på tentamen är relevant.
I så fall kan du alltså inte använda resultaten på tentamen i ett betygslöst system med endast skalan ”godkänt” eller ”inte godkänd” heller. Så hur ska du då kunna avgöra om en student ska vara godkänd eller ej?
PS. Sedan bör man naturligtvis utöver betygen även väga in andra faktorer som personers erfarenheter, personliga egenskaper, osv vid anställning. Ju längre tiden gått sedan examen, desto tyngre väger dessa aspekter vanligtvis in. Så det ena utesluter inte det andra.
@Anna:
Återigen har du en bra poäng i grunden. Det är absolut gynnsamt att kunna se vad en person är bäst på. Men att göra det genom betyg är enligt mig fel väg att gå. Betygssystemet som vi har just nu är helt enkelt inte uppbyggt på ett sådant sätt att man nödvändigtvis kan dra relevanta slutsatser från en persons betyg.
@Mårten Olsson:
En arbetsgivare kanske vill kunna se vilka ämnen som personen i fråga lyckats bäst med. Om det matchar profilen de söker så kanske det är ok att de har bra betyg i de ämnen som är relevanta för en viss tjänst, även om de har sämre betyg i andra ämnen.
Om man slopar betygen går det inte att se hur bra personen i fråga lyckats i olika ämnen.
Att säga att ”godkänt är bra nog” oavsett vad tycker jag inte är realistiskt. Självklart har varje individuell ingenjör olika kompetens- och kvalifikationsnivåer inom olika ämnen och områden.
Det är som att säga att alla som spelar fotboll bara skulle delas in i ”godkänd” och ”icke godkänd”. Sedan kunde fotbollsklubbarna köpa spelare baserat på det. Både Zlatan och hundratusentals andra i Sverige skulle då få ”godkänd”. Så det går lika bra för Real Madrid att köpa Zlatan som någon av de andra hundratusen. Alla dessa kan spela fotboll, så kravet är ju därmed uppfyllt oavsett vem man väljer…?
@Anna:
Jag förstår din poäng, men håller här med Magnus. Exakt av den anledningen du skriver, att kvalifikationerna har sjunkit under de senaste åren, borde man införa ett betygssystem med så få nivåer som möjligt. Sedan borde man höja betygskraven för godkänt så pass mycket att det faktiskt går att förlita sig på en civilingenjörsexamen.
Det du skriver om att man använder olika betygsnivåer för att sålla agnarna från vetet, måste inte det betyda att ett lågt men godkänt betyg i stort sett skall ses som icke godkänt (eftersom man enligt dig inte kan förlita sig på en civilingenjörsexamen)? Varför isåfall inte namnge betyget ”icke godkänt”?
@Magnus Nilsson:
Jag håller inte med. Tyvärr är har kvalifikationerna hos de som antas till civilingenjörsprogrammet sjunkit så mycket under de senaste ca 20 åren att det inte längre går att förlita sig på en civilingenjörsexamen som garanti för att få en kvalificerad ingenjör.
Betygen behövs mer nu än någonsin för att sålla agnarna från vetet.
Jag förordar så få godkända betygsnivåer som möjligt. Inom universitet och högskolor är det viktigt att vi upprätthåller inställningen att den som är godkänd också har goda kunskaper. Med för många godkända nivåer är det lätt hänt att den lägsta ses som ”bara” godkänd.