Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & MiljöEntreprenörskapHög tid att tänka bortom BNP

Hög tid att tänka bortom BNP

Grön tillväxt är ingen framtidsväg för samhällen som redan ligger så högt på konsumtionsskalan och utnyttjandet av jordens resurser som Sverige. Det menade flera forskare när framtidsscenarier för att möta sjunkande tillväxt och klimathot diskuterades på KTH.

-Vi har kommit att definiera framgång i termer av ekonomisk tillväxt och det måste förändras, sade Peter Victor, kanadensisk forskare och en av de första ”ekologiska ekonomerna” när han framträdde på ett seminarium för forskningsprogrammet “Bortom BNP-tillväxt” vid KTH förra veckan. Till stöd för sina ord använde han bland annat mätningar av människors tillfredställelse i förhållande till inkomst och konstaterade att någonstans runt 1965 så slutade amerikanernas tillfredställelse att öka trots att deras inkomster steg stadigt.

– Man kan också se att boytan per amerikan har ökat enorm – men det har också de förråd vi hyr utanför våra bostäder. Det vill säga att vi har så många prylar att de inte ryms i våra allt större bostäder. Företagande och tillverkning har kommit att handla allt mindre om vad som tillverkas eller erbjuds och allt mer om att skapa jobb. Prylarna har vi redan men jobben behöver vi.

Bortom BNP-tillväxt är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där forskare från KTH, Lunds Universitet, Uppsala Universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Tillväxtanalys och Väg-och trafikinstitutet tillsammans med bland andra TCO och fyra kommuner och några myndigheter ska ta fram scenarier för negativ tillväxt, framtid med nolltillväxt och framtid med låg tillväxt. Scenarierna ska utvecklas för fyra fallstudieområden; byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv. Forskningsprojektet har finansiering till 2017.

– Det finns analyser som visar att tillväxten som vi definierar den i dag kommer att avta inom de närmaste decennierna, säger Peter Victor. Det gäller även Sverige. Jag tror att människor är beredda att ändra sig men det bekymrar mig att samhällsinstitutionerna är så svåra att få att ändra kurs.

Och forskaren Ivana Milojevic menade att det i scenariebyggandet är viktigt att ta med hur olika vi uppfattar saker utifrån de personliga värderingar och historier vi bär med oss. Hon liknade samhällets ljumma svar på klimathot och sjunkande tillväxt vid den analys en rökare gör – det är gott just nu och blir jag sjuk så händer det i framtiden och den vet man ändå inget om – trots att all vetenskaplig forskning visar att rökning är väldigt farligt.

– Vi tror lätt att bara människor får adekvat information så ska de agera rationellt utifrån den men det händer inte. Elfte september fick nedrustningen att stanna upp och de militära utgifterna att börja öka igen. Men vad gäller klimatet händer det ju små elfte september hela tiden – se nu senast översvämningarna på Balkan- men vi reagerar inte. Det är där borta, det händer dem och vi tar inte in att det kan hända oss också.

Hon pekade också på det faktum att människor är så empatiska och generösa när en katastrof har inträffat.
– Om vi lade ner en tiondel av den energin och de resurserna som kommer fram då på att förebygga katastroferna så skulle vi kunna undvika många av dem, säger Ivana Milojevic.

Att framsteg så länge har definierats i form av BNP och ekonomisk tillväxt är ett problem nu när forskarna menar att vi måste tänka om. Ekonomiböckernas enkla schema över hur hushållen byter arbetskraft mot varor och produkter med företagen saknar viktiga komponenter.

– Naturtillgångarna finns inte med, inte heller sopor och avfall som vi genererar, sägare Kate Raworth, från Environmental Change Institute i Oxford. Det obetalda arbetet som samhället inte skulle fungera utan finns inte heller med. Vi bygger alltså många av våra antaganden om ekonomin på en felaktig bild av hur det ser ut. Det vi måste göra är att försöka leva och verka på en sådan nivå att alla människor kan få sina grundläggande behov tillgodosedda utan att vi tär på planetens resurser på ett skadligt sätt.

Hon visade på ett schema hur hennes ekonomiska modell the Doughnut Economics har ett hål av fattigdom och försakelser i mitten, sedan följer själva degen där människor kan leva och få sina behov tillfredsställda innan överkonsumtion och rovdrift på våra gemensamma tillgångar tar vid.

– Den sociala dimensionen av tillvaron är också borträknad ur den gängse ekonomiska modellen, säger hon. När jag spelar jazz i mitt kök tillsammans med goda vänner bidrar det stort till vårt välbefinnande. Allt sådant som gör oss glada och bygger tillit och glädje är också en dela v våra tillgångar men det glömmer vi ort.

Och hon citerade havsforskaren Katherine Richardsson:
”Humanity can affect the functioning of its own life support systems. There are tipping points we are pushing on. How does this change our definition of progress?”

Jenny Grensman

SENASTE NYTT

Trivector är Sveriges mest cykelvänliga arbetsplats

0
Trivector i Lund har utsetts till landets mest cykelvänliga arbetsplats. Civilingenjören Pernilla Hyllenius Mattisson är en av eldsjälarna bakom företagets cykelsatsning.

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

1
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.