Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenHållbara ingenjörer slog valrekord

Hållbara ingenjörer slog valrekord

Bara 6,6 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar röstade i årets fullmäktigeval. Tre nya valkorporationer tog platser i fullmäktige. En av dem, Ingenjörer för ett hållbart samhälle, fick flest röster av alla.

Trots fem e-postutskick och flitig annonsering blev deltagandet i valet till Sveriges Ingenjörers fullmäktige rekordlågt. I 2010 års val röstade 16,8 procent av medlemmarna, i år bara 6,6 procent. Valet som startade den 24 mars och avslutades den 30 april handlade om att fördela de 81 mandaten till förbundets fullmäktige.

– Det är tråkigt och nu måste vi göra en analys för att försöka förstå varför så få röstade, säger Ulf Bengtsson, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Trots lågt valdeltagande tog sig tre nya valkorporationer in i fullmäktige. De nya korporationerna Distrikt Västmanland och Jönköpingslistan fick var sitt mandat.

Sara Normark Frisk_besk
Sara Normark Frisk

Sara Normark Frisk som tog Jönköpingslistans mandat är sedan tidigare engagerad i Sveriges Ingenjörer som ledamot i distriktsstyrelsen i Jönköpings län. Hon arbetar med systemutveckling och är egenföretagare. Tidigare har hon varit matte- och NO-lärare på alla nivåer i grundskolan.

– Vi ville sätta Jönköping på kartan och bestämde oss för att bilda en Jönköpingslista. Jag tycker att den psykosociala arbetsmiljön är en av de viktigaste frågorna. I dag är det många som har svårt att få ihop det så kallade livspusslet, att kunna kombinera ett engagerande jobb med familjelivet. Dessutom vill jag verka för att alla ingenjörer ska känna sig välkomna på arbetsmarknaden oavsett vilket land man kommer ifrån, säger Sara Normark Frisk.

Helene Åhsberg
Helene Åhsberg

Den största framgången i fullmäktigevalet fick den nybildade korporationen Ingenjörer för ett hållbart samhälle. Korporationen hade anmält nio kandidater, fick flest röster av alla och tog därmed nio mandat i fullmäktige. Helene Åhsberg hamnade genom många personröster överst.

– Jag blev både glad och förvånad över att vi fick nio mandat. Det här känns som ett tecken på att medlemmarna som har röstat vill att förbundet arbetar med mer än de traditionella fackliga frågorna. Ingenjörerna är oerhört viktiga i bygget av ett hållbart samhälle. För att kunna välja bort teknik som inte är hållbar behöver samhället kunna erbjuda nya lösningar och det är ingenjörerna som måste leda den teknikutvecklingen. Siktet mot teknikutvecklingen för ett hållbart samhälle behöver därför börja redan inom ingenjörsutbildningarna, säger Helene Åhsberg.

Hon har lång erfarenhet av förbundets fullmäktigearbete och startade tidigare listan Klöver Dam – Kvinnligt nätverk, som fortfarande har sex mandat.

Anders Tihkan, Sveriges Ingenjörers förbundssekreterare, har svårt att se någon entydig förklaring till det låga deltagandet i valet till årets fullmäktige.

– Det är ett större mejlflöde i dag än för fyra år sedan. När vi granskar röstandet under de veckor som valet pågick och jämför med valet för fyra år sedan kan vi se skillnader. 2010 kunde vi se att många röstade i samband med varje påminnelse. I år ser vi att de fem e-postutskicken till medlemmarna inte hade någon större effekt på röstandet, säger han.

Många medlemmar känner inte till vad fullmäktige gör, dess roll och inflytande på förbundets verksamhet. I en enkätundersökning som genomfördes i mars-april med drygt ettusen medlemmar i Sveriges Ingenjörer svarade bara 13 procent att de kände till eller kände väl till förbundets demokratiska process.

– Det är sannolikt en av förklaringarna till det låga valdeltagandet. Samtidigt är det lite svårbegripligt eftersom nästan 17 procent av medlemmarna röstade 2010 och drygt 24 procent 2006, säger Anders Tihkan.

Karin Virgin

15 KOMMENTARER

  1. Anna: Håller med till fullo.
    Fokusera på kärnverksamheten. Detta är ett växande problem, för har man väl börjat fördela ut sådana här uppgifter så kommer folk att efter ett tag behöva lägga mer och med tid på dem (det är ju ingen som vill medge att ens uppgifter egentligen inte behövs) och så sitter man där med 5-6 genuspersoner så småningom. Så funkar det alltid i icke konkurrensutsatta verksamheter.

  2. Sveriges Ingenjörer driver nuförtiden genus- och miljöfrågor precis som vilket politiskt vänster/miljö-extremist parti som helst. Samtidigt struntar man i det som borde vara den fackliga kärnverksamheten.

    Förbundet borde istället fokusera på exempelvis att se till att ingenjörerna får bra löneutveckling, att ingenjörsutbildningen håller hög kvalitet och hög nivå på de som antas, samt att ingenjörerna får högkvalificerade arbeten. Men sådana frågor verkar förbundet totalt ointresserat av att driva. Ofta driver Sveriges Ingenjörer till och med en agenda som resulterar i *negativ* utveckling för ingenjörerna inom dessa områden, tex genom att propagera för fler ständigt fler utbildningsplatser på högskolornas ingenjörsutbildningar.

  3. En förklaring, utöver de andra nämnda, skulle kunna vara att vi detta år dels ska rösta nationellt, dels i EU-valet. Det kanske sänker intresset, att välja är ju att engagera sig. Med tanke på det hårt uppskruvade tempot på många arbetsplatser så orkar kanske inte många med ett val till?

  4. Mail hade större påverkan för några år sen, nu drunknar folk i mail och filtrerar ganska hårt.
    Om man inte personligen känner någon av personerna som står på listorna och de inte tillhör något parti som man vet något om, hur ska man då kunna rösta? Det blir som när jag går på travet och satsar på hästen med snyggaste namnet… Man måste ha mer korporationer och dessa måste presenteras utförligt i t ex tidningen eller på webbplatsen, så att man har en chans att rösta på någon med liknande åsikter som en själv. Att ”det hållbara alternativet” fick mycket röster beror nog mest på tydligheten redan i namnet.

  5. Har SI blivit ett politiskt förbund? Hållbart samhälle och genusfrågor. Snart samma koppling mellan SI och MP som mellan LO och SAP.

  6. Jag röstade för det hållbara alternativet. Finner mindre och mindre mening kring produkter som produceras av enda anledningen att vi behöver jobben. Prylarna börjar bli så betungande att jag ibland drömmer om en brand som ”rensar” bort allt hemifrån. Känns som att jag ägnar hela fritiden åt att plocka fram/undan eller rengöra barnens och mina prylar. För att inte tala om allt detta resande. När resan ta fem gånger längre tid än mötet börjar man fråga sig vad man håller på med.

  7. En förklaring till lågt valdeltagande – som jag ser det – är att facket uppfattas som en ”opersonligt” och byråkratiskt organ som jobbar för den ”goda saken” på avstånd. Många av oss har aldrig träffat våra lokala fackrepresentatnter.

    Jag tycker att mindre fackmöten på lokal nivå skulle materialisera och skapa engagemang. Det var länge sen jag såg sådana möten i min organisation. Årliga stormöten har inte samma effekt. Där går man igenom en massa forlmalia, ingenting som engagerar.

    Jag tycker annars att fackrepresentanter jobbar hårt med fackfrågor men deras kontakter är – vågar jag påstå – huvudsakligen med företagsledningen (MBL etc) och väldigt sällan med medlemmarna.

    En annan orsak till lågt valdeltagande är att de flesta inte känner nån kandidat. Jag tycker att man måste göra mer reklam för möjligheten att rösta på en korporation. Det fick jag se av en tillfällighet, annars hade jag inte kunnat rösta.

    Och inte minst; vi har många ingenjörer som inte talar (och inte heller kan läsa) svenska. En växande grupp – ofta f d masterstudenter – som många företag hade ”stannat” utan. Har facket anpassat sig till den situationen? Hur ser kontakten med den gruppen ut? Om kontakten är svag, ska man inte heller förvänta sig något större valdeltagande.

    Och hur många av oss inte vet att mejl är i allra högsta grad en opersonligt kontaktverktyg. Det spelar ingen roll hur många mejl jag skickar till min kollega; hon får alldeles för många av den varan varje dag. Om något är viktigt för mig, försöker jag i möjligaste mån träffa personen innan jag skickar mejl till henne (om jag ska t ex skicka ett dokument till henne). Personlig kontakt, människa mot människa är #1. Facket är människor och inte ”virtual reality”, och måste hanteras därefter!

  8. Är inte ”miljötalibanerna” politiskt neutrala så kommer jag (och förmodligen många andra) att helt gå ur Sveriges ingenjörer.

  9. Att det 1 månad senare fortfarande inte går att hitta valresultatet på förbundets hemsida kanske är en förklaring till det låga valdeltagandet. Förmodligen speglar medlemmarnas intresse, förbundets – eftersom det uppenbarligen inte finns ett intresse av att publicera vilka som fick platser.

  10. Politiskt neutral agenda?
    Bra att i alla fall några engagerar sig. Hoppas det låga valdeltagandet inte resulterar i att ytterlighetsfalanger får ”oproportionellt” inflytande, så att förbundets politiska neutralitet på sikt riskeras.

  11. Jag ville rösta. Jag letade efter någon kandidat som drev den enligt mig viktigaste fackliga frågan: Avveckling av tjänstepension (växling till högre lön).
    Hittade dock ingen kandidat som drev den frågan…

  12. Hej
    Jag har ingen som helst kontakt med några från förbundet på min arbetsplats, mer än på mail. Jag vet inte vilka de är och vad de kan göra för mig. Visst kunde jag själv ha tagit redan på mer, men det är orsaken till att jag inte röstat!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Katarina Wåhlin Alm, Jenny Gibson, Marianne Erlandson och Hans Näslund

Så mycket tjänar 213 kommunala teknik- och samhällsbyggnadschefer

0
Snittlönen för förvaltningschefer inom teknik och samhällsbyggnad i kommunerna ligger i nivå med jämförbara tjänster i privat sektor. Det visar en genomgång.
Rasmus Ågren

Elektronikingenjörens dagbok från Ikea – jobbar med de uppkopplade produkterna

0
Ikea säljer inte bara möbler och servetter. I Malmö utvecklar företaget elektronik – bland annat till lampor och högtalare. Här berättar ingenjören Rasmus Ågrens om en vecka på jobbet.
Fasader i Globenpområdet

Så tjänar ingenjörer i 19 branscher

0
Snittlönen för ingenjörer i privat sektor är högst i fastighetsbranschen. It-konsulter hamnar i den nedre delen av listan. Men om man rensar för ålder och chefsbefattningar blir bilden en annan.

Vad gör du om du ställs inför ett etiskt dilemma i jobbet?

1
I jobbet som ingenjör kan det uppstå en konflikt mellan kravet och den egna övertygelsen.  Vad är rätt och vad är fel?  Kanske ett dokument från 1929 kan hjälpa till att ge svaret.

Ingenjörerna som tillverkar vapnen som ska stoppa Putin

0
Hur är det att jobba med produkter som å ena sidan används för att försvara länders självständighet, men som å andra sidan kan döda? Ingenjören ställde frågan till två ingenjörer på BAE Systems.

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

1
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

2
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Så höjer du en låg ingångslön

0
Fick du inte den ingångslön som du hade hoppats på? Nytt år och äntligen dags för ditt första lönesamtal. Sveriges Ingenjörer ger tips på hur du förbereder dig för att kunna lyfta en låg ingångslön.