Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenFärre biståndsstipendier nästa år

Färre biståndsstipendier nästa år

Högskolorna är besvikna över regeringens beslut om att sänka anslagen till biståndsstipendierna. I höst kunde över 500 utomeuropeiska studenter erbjudas ett stipendium från biståndsanslaget. Nästa höst kommer det inte blir fler än 25. (Uppdaterad 24 oktober.)

För tre år sedan beslutade regeringen att införa studieavgifter för studenter från utomeuropeiska länder som inte studerar på utbytesavtal. Första året tappade högskolorna som väntat många av utomeuropeiska studenterna men sedan dess har de återvänt.

Det är ett kraftigt utbyggt stipendiesystem som gör det möjligt för studenterna att betala studieavgifterna. Stipendierna finansieras dels av näringslivet, dels av regeringen. Regeringens stöd är en del av biståndsanslaget och en del av de så kallade biståndsstipendierna hanteras av Svenska institutet.

Anslaget till biståndsstipendierna har successivt ökat sedan 2011 och i höstas kunde Svenska institutet fördela 150 miljoner kronor. Det innebar att ungefär 500 utomeuropeiska studenter fick ett tvåårigt stipendium.

I den förra regeringens budgetproposition som presenterades hösten 2013 planerades en höjning av biståndsstipendierna med 50 miljoner kronor hösten 2015. Svenska institutet hade i sin planering räknat med ett ökat anslag på 50 miljoner kronor nästa höst. Det skulle räcka till 200 nya stipendier.

– Med ett anslag på nuvarande nivå på 150 miljoner kronor kommer vi inte att kunna utlysa mer än ungefär 25 nya stipendier hösten 2015. Det beror på att vi har intecknat i stort sett hela utrymmet för att finansiera det andra året för studenterna som började i höst. Med ytterligare 50 miljoner kronor, som vi hade räknat med, hade vi kunnat utlysa omkring 200 nya stipendier nästa höst, säger Kurt Bratteby, chef för avdelningen internationella relationer på Svenska institutet.

Kurt Bratteby
Kurt Bratteby

Läsrosätena är också besvikna över regeringens beslut om att frysa anslaget till biståndstipendierna. I en gemensam debattartikel i Dagens Industri den 9 oktober vädjade rektorerna vid sex svenska lärosäten till regeringen att ändra sina planer.

I Lund, som har flest internationella studenter i Sverige, har runt en tredjedel av höstens betalande studenter ett stipendium från Svenska Institutet. För Lunds universitet innebär beskedet i budgetpropositionen en minskning med minst etthundra studenter från länder utanför Europa nästa år.

RichardStenelo– Det är mycket beklagligt eftersom det drabbar studenter som behöver utbildningen bäst, de som kommer från fattiga länder framförallt Afrika men även från till exempel Bangladesh och som inte har råd att studera i Sverige utan ett stipendium, säger Richard Stenelo, ansvarig för avgiftsstudenter på Lunds universitet.

Han påminner också om ett gammalt löfte från Helene Hellmark Knutsson, nytillträdd minister för högre utbildning och forskning. Hon skrev i ett debattinlägg i Dagens Nyheter 2012 att det behövs stipendier om minst 600 miljoner kronor per år. Det löftet infriades inte i den här budgetpropositionen.

Karin Virgin

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

3
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?