Högskolorna är besvikna över regeringens beslut om att sänka anslagen till biståndsstipendierna. I höst kunde över 500 utomeuropeiska studenter erbjudas ett stipendium från biståndsanslaget. Nästa höst kommer det inte blir fler än 25. (Uppdaterad 24 oktober.)
För tre år sedan beslutade regeringen att införa studieavgifter för studenter från utomeuropeiska länder som inte studerar på utbytesavtal. Första året tappade högskolorna som väntat många av utomeuropeiska studenterna men sedan dess har de återvänt.
Det är ett kraftigt utbyggt stipendiesystem som gör det möjligt för studenterna att betala studieavgifterna. Stipendierna finansieras dels av näringslivet, dels av regeringen. Regeringens stöd är en del av biståndsanslaget och en del av de så kallade biståndsstipendierna hanteras av Svenska institutet.
Anslaget till biståndsstipendierna har successivt ökat sedan 2011 och i höstas kunde Svenska institutet fördela 150 miljoner kronor. Det innebar att ungefär 500 utomeuropeiska studenter fick ett tvåårigt stipendium.
I den förra regeringens budgetproposition som presenterades hösten 2013 planerades en höjning av biståndsstipendierna med 50 miljoner kronor hösten 2015. Svenska institutet hade i sin planering räknat med ett ökat anslag på 50 miljoner kronor nästa höst. Det skulle räcka till 200 nya stipendier.
– Med ett anslag på nuvarande nivå på 150 miljoner kronor kommer vi inte att kunna utlysa mer än ungefär 25 nya stipendier hösten 2015. Det beror på att vi har intecknat i stort sett hela utrymmet för att finansiera det andra året för studenterna som började i höst. Med ytterligare 50 miljoner kronor, som vi hade räknat med, hade vi kunnat utlysa omkring 200 nya stipendier nästa höst, säger Kurt Bratteby, chef för avdelningen internationella relationer på Svenska institutet.
Läsrosätena är också besvikna över regeringens beslut om att frysa anslaget till biståndstipendierna. I en gemensam debattartikel i Dagens Industri den 9 oktober vädjade rektorerna vid sex svenska lärosäten till regeringen att ändra sina planer.
I Lund, som har flest internationella studenter i Sverige, har runt en tredjedel av höstens betalande studenter ett stipendium från Svenska Institutet. För Lunds universitet innebär beskedet i budgetpropositionen en minskning med minst etthundra studenter från länder utanför Europa nästa år.
– Det är mycket beklagligt eftersom det drabbar studenter som behöver utbildningen bäst, de som kommer från fattiga länder framförallt Afrika men även från till exempel Bangladesh och som inte har råd att studera i Sverige utan ett stipendium, säger Richard Stenelo, ansvarig för avgiftsstudenter på Lunds universitet.
Han påminner också om ett gammalt löfte från Helene Hellmark Knutsson, nytillträdd minister för högre utbildning och forskning. Hon skrev i ett debattinlägg i Dagens Nyheter 2012 att det behövs stipendier om minst 600 miljoner kronor per år. Det löftet infriades inte i den här budgetpropositionen.
Karin Virgin
