Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivRankningar tydligt växande fenomen

Rankningar tydligt växande fenomen

Ett nödvändigt redskap i en globaliserad värld eller ett stressande oskick för redan pressade högskolor? Oavsett inställning är det inget lärosäte som vågar strunta i rankningen.

I början av oktober publicerades årets upplaga av Times Higher Education, en av de internationella rankningar som brukar tillmätas högst värde. På listan över världens hundra bästa universitet finns tre svenska: Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. För Uppsalas del innebar den ett kliv uppåt på listan från plats 111 i fjol. Vad betyder det?

Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet:
– Vi tycker naturligtvis att det är roligt att tillhöra de 100 bästa universiteten när det lär finnas över 20 000 i världen. Men det händer ingenting särskilt för att man hoppar upp eller ner några placeringar.

Rankningar är ett tydligt växande fenomen. Som fått mycket kritik. Invändningarna brukar handla om att det är fel på mätmetoderna som sägs undersöka fel saker. Och att upprepade mätningar leder till likriktning eftersom universiteten i förlängningen anpassar utbud efter vad som ger höga poäng. Kritiken gäller också den ökade administration som krävs för att leverera data till undersökningsinstituten. Ytterligare någonting som lyfts fram som ett problem är att anrika universitet i kraft av sin historia skulle ha ett automatiskt försprång.

Oavsett kritik, de senaste fem–tio åren har det blivit allt fler företag och institut som ägnar sig åt rankning av lärosäten. Anders Malmberg jämför med de politiska opinionsmätningarna: förr kom det ett par stycken inför valet som fick stort genomslag i media. I år var mätningarna fler än någonsin – och ändå skrevs det om var och en av dem.

– Inom universitetsvärlden är det få som gillar rankningarna. De ses som ett rätt ytligt sätt att beskriva en komplex verklighet. Ändå väljer vi att aktivt förhålla oss till dem. Vi förser rankningsproducenterna med data och ingen vågar riktigt strunta i mätningarna, säger han.

Däremot har Uppsala universitet en uttalad policy när det gäller rankning. Högskolan ska följa listorna och ta fram data när det krävs.

– Men vi ska aldrig ägna oss åt gameplaying. Aldrig anpassa utformningen av vår utbildning för att den ska passa rankningens kriterier. Då är man ute på hal is tror jag, säger Anders Malmberg.

Han tar som exempel att universitetet genom att satsa på vissa forskningsområden eller utbildningstyper skulle kunna få högre poäng. Men universitetets utbud ska alltså grundas på vad lärosätet verkligen vill och tror på.

Vid andra bedömningsgrunder är universitetet mer överens med de undersökande företagen. Exempelvis vad gäller kriterierna vetenskaplig publicering eller ”citeringar” som ofta är en faktor som bedöms. Alltså hur mycket universitetets forskare har blivit internationellt publicerade och citerade. Där håller ledningen för Uppsala universitet med om att det ingår som en viktig faktor för att bedöma ett lärosätes tyngd och forskningskvalitet.

På Chalmers i Göteborg är Christian Borg presschef. Han instämmer. Citeringar är ett rimligt mått och någonting Chalmers strävar efter.

Men det finns andra mått där man kan ha skilda åsikter om dess tyngd. Chalmers återfinns först på plats 276 på Times Higher Education. Å andra sidan kommer högskolan i Europatoppen när masterstudenter själva i International Student Barometer har betygsatt universitetet efter bland annat hur väl studentkåren tar emot sina nya studenter. Och enligt Leiden 2014 är Chalmers två i världen på vetenskapliga samarbeten med industrin. Någonting som vissa ser som plus, andra snarare som minus. Man värdesätter helt enkelt olika saker.

Christian Borg och Anders Malmberg är överens om att det är den internationella rankningen som har störst betydelse. När det gäller valet av högskolor inom Sverige finns det så många fler möjligheter att bilda sig en uppfattning. Du har kanske en kusin i Uppsala eller läst romaner som utspelar sig i studentkretsar.

– Ju närmare du har till högskolan, desto mindre betyder rankingen. Om du däremot sitter i Kina och ska välja universitet spelar de gissningsvis större roll, säger Anders.

Många högskolor i världen lever på studentavgifter. I Sverige har de flesta högskolor ett väldigt söktryck ändå och tvingas säga nej till många studenter. Men Christian Borg och Anders Malmgren tycker ändå inte att man ska underskatta marknadsföringseffekten som ligger inbakad i listorna.

– Ur rekryteringssynpunkt har det naturligtvis också en viss betydelse. Om vi ska locka en professor från ett annat land kan det vara av betydelse att visa att vi ligger högt på en prestigefylld lista. Men man får samtidigt försöka att ha distans, säger Anders Malmberg.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju år som servicetekniker – sedan sökte Jonas till KTH

0
Jonas Tiger-Wedin var skoltrött redan i högstadiet och ville snabbt ut i arbetslivet. Men efter sju år väcktes längtan efter något annat.

Över 30 procent högre pension om du jobbar till 70

0
Vill du höja din pension med mer än 30 procent på bara fyra år? Då ska du gå i pension vid 70 i stället för vid 66. Det visar nya siffror från Pensionsmyndigheten.

Fyra dagars arbetsvecka är en valfråga i Finland

0
Den finska statsministern Sanna Marin lovar att införa fyradagarsvecka om hon får förnyat förtroende i det kommande riksdagsvalet. Men i Sverige är frågan mer eller mindre död.

Arbetsmiljöverket backar: Skyddsombud får företräda enskilda

0
Skyddsombuden har rätt att företräda en individ. Det står nu klart efter det att Arbetsmiljöverket upphävt det beslut från 2021 som skapat en del förvirring i frågan.

Män tjänar allt mindre på en högskoleutbildning

1
Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren.

Bakgrundskontroller – därför kan du nekas jobbet

0
Ingenjören har intervjuat ToFindOut, ett företag som gör bakgrundskontroller. Vad letar de efter? Och vad kan var skäl till att inte få jobbet?

Huvudskyddsombudet ”Många känner stress av att aldrig bli färdig”

0
Huvudskyddsombudet Jan Åkesson vid Siemens har prisats för sitt arbetsmiljöarbete. Fokus är på att halvera antalet anställda i riskzonen för  utmattning.
Camilla Frankelius

Snart avgörs löneökningarna – vill ha maximal höjning utan att driva inflation

10
Nu går förhandlingarna om industriavtalet in på upploppet. Sveriges Ingenjörers inställning är att anställda ska få del av de vinster som företagen faktiskt gör.  

Så ger du feedback till chefen

0
Att ge feedback till sin chef kan vara både känsligt och riskabelt. Här är några tips på vad du bör tänka på för att din feedback ska falla i god jord.

Omställningsstudiestödet – så ökar du chansen att få del av pengarna

0
Planerar du att skicka in en ansökan om omställningsstudiestöd för hösten? Se då till att du undviker de vanligaste misstagen. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.