Ett nödvändigt redskap i en globaliserad värld eller ett stressande oskick för redan pressade högskolor? Oavsett inställning är det inget lärosäte som vågar strunta i rankningen.
Ett nödvändigt redskap i en globaliserad värld eller ett stressande oskick för redan pressade högskolor? Oavsett inställning är det inget lärosäte som vågar strunta i rankningen.
I början av oktober publicerades årets upplaga av Times Higher Education, en av de internationella rankningar som brukar tillmätas högst värde. På listan över världens hundra bästa universitet finns tre svenska: Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. För Uppsalas del innebar den ett kliv uppåt på listan från plats 111 i fjol. Vad betyder det?
Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet:
– Vi tycker naturligtvis att det är roligt att tillhöra de 100 bästa universiteten när det lär finnas över 20 000 i världen. Men det händer ingenting särskilt för att man hoppar upp eller ner några placeringar.
Rankningar är ett tydligt växande fenomen. Som fått mycket kritik. Invändningarna brukar handla om att det är fel på mätmetoderna som sägs undersöka fel saker. Och att upprepade mätningar leder till likriktning eftersom universiteten i förlängningen anpassar utbud efter vad som ger höga poäng. Kritiken gäller också den ökade administration som krävs för att leverera data till undersökningsinstituten. Ytterligare någonting som lyfts fram som ett problem är att anrika universitet i kraft av sin historia skulle ha ett automatiskt försprång.
Oavsett kritik, de senaste fem–tio åren har det blivit allt fler företag och institut som ägnar sig åt rankning av lärosäten. Anders Malmberg jämför med de politiska opinionsmätningarna: förr kom det ett par stycken inför valet som fick stort genomslag i media. I år var mätningarna fler än någonsin – och ändå skrevs det om var och en av dem.
– Inom universitetsvärlden är det få som gillar rankningarna. De ses som ett rätt ytligt sätt att beskriva en komplex verklighet. Ändå väljer vi att aktivt förhålla oss till dem. Vi förser rankningsproducenterna med data och ingen vågar riktigt strunta i mätningarna, säger han.
Däremot har Uppsala universitet en uttalad policy när det gäller rankning. Högskolan ska följa listorna och ta fram data när det krävs.
– Men vi ska aldrig ägna oss åt gameplaying. Aldrig anpassa utformningen av vår utbildning för att den ska passa rankningens kriterier. Då är man ute på hal is tror jag, säger Anders Malmberg.
Han tar som exempel att universitetet genom att satsa på vissa forskningsområden eller utbildningstyper skulle kunna få högre poäng. Men universitetets utbud ska alltså grundas på vad lärosätet verkligen vill och tror på.
Vid andra bedömningsgrunder är universitetet mer överens med de undersökande företagen. Exempelvis vad gäller kriterierna vetenskaplig publicering eller ”citeringar” som ofta är en faktor som bedöms. Alltså hur mycket universitetets forskare har blivit internationellt publicerade och citerade. Där håller ledningen för Uppsala universitet med om att det ingår som en viktig faktor för att bedöma ett lärosätes tyngd och forskningskvalitet.
På Chalmers i Göteborg är Christian Borg presschef. Han instämmer. Citeringar är ett rimligt mått och någonting Chalmers strävar efter.
Men det finns andra mått där man kan ha skilda åsikter om dess tyngd. Chalmers återfinns först på plats 276 på Times Higher Education. Å andra sidan kommer högskolan i Europatoppen när masterstudenter själva i International Student Barometer har betygsatt universitetet efter bland annat hur väl studentkåren tar emot sina nya studenter. Och enligt Leiden 2014 är Chalmers två i världen på vetenskapliga samarbeten med industrin. Någonting som vissa ser som plus, andra snarare som minus. Man värdesätter helt enkelt olika saker.
Christian Borg och Anders Malmberg är överens om att det är den internationella rankningen som har störst betydelse. När det gäller valet av högskolor inom Sverige finns det så många fler möjligheter att bilda sig en uppfattning. Du har kanske en kusin i Uppsala eller läst romaner som utspelar sig i studentkretsar.
– Ju närmare du har till högskolan, desto mindre betyder rankingen. Om du däremot sitter i Kina och ska välja universitet spelar de gissningsvis större roll, säger Anders.
Många högskolor i världen lever på studentavgifter. I Sverige har de flesta högskolor ett väldigt söktryck ändå och tvingas säga nej till många studenter. Men Christian Borg och Anders Malmgren tycker ändå inte att man ska underskatta marknadsföringseffekten som ligger inbakad i listorna.
– Ur rekryteringssynpunkt har det naturligtvis också en viss betydelse. Om vi ska locka en professor från ett annat land kan det vara av betydelse att visa att vi ligger högt på en prestigefylld lista. Men man får samtidigt försöka att ha distans, säger Anders Malmberg.
Marit Larsdotter
