För att bättre skydda svenska kollektivavtal och utländska anställda som tillfälligt jobbar i Sverige ska utstationeringskommittén föreslå lagändringar i Lex Laval. Men för att svenska kollektivavtal ska omfatta alla fullt ut krävs förändringar i EU-direktivet
Regeringen vill förbättra villkoren för utstationerade arbetstagare, det vill säga anställda på utländska företag som tillfälligt jobbar i Sverige, till exempel på byggarbetsplatser och i IT-sektorn. Därför har den gett den så kallade utstationeringskommittén i uppdrag att föreslå lagändringar och andra åtgärder för att stärka kollektivavtalens ställning.
– Frågan om utstationeringsdirektivet är en fråga som har tröskats länge, säger Helena Larsson, jurist på Saco.
Frågan om anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare fick stor uppmärksamhet 2004-2005 i samband med det så kallade Laval-fallet, där fackförbundet Byggnads försatte ett bygge av en skola i Vaxholm i blockad för att de lettiska byggjobbarnas löner var så låga att de betraktades som lönedumpning. Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval skulle skriva på Byggnadsavtalet.
EG-domstolen kom dock 2007 fram till att fackförbundet Byggnads bland annat hade ställt för höga lönekrav för att kunna vidta stridsåtgärder mot företaget. Domen resulterade i att facket fick betala skadestånd till det lettiska byggföretaget.
Lex laval
Stridsåtgärder vid utstationering:
För att få använda sig av stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare gäller sedan 2010 att det måste handla om
- minimivillkor i ett svenskt centralt branschavtal (ett avtal som gäller generellt i hela landet för en viss bransch).
- villkor som gäller semester, arbetstid, lön och liknande
- att villkoren i kollektivavtalet är bättre än vad som redan gäller enligt svensk lag.
En arbetstagarorganisation får inte använda stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal, om en arbetsgivare kan visa att arbetstagarna redan omfattas av villkor som är minst lika bra som de i ett svenskt centralt branschavtal.
Källa: Arbetsmiljöverket
Domen ledde också fram till att den svenska lagen förändrades. 2010 kom Lex Laval, en ändring i utstationeringslagen som begränsade de svenska fackens möjlighet att vidta stridsåtgärder för att få till stånd svenska kollektivavtal för utstationerad personal i Sverige. Facket får inte kräva mer än minimivillkor enligt svenska branschavtal för de mest centrala frågorna som lön, arbetstid, likabehandling, arbetsmiljö och semester. Och om arbetsgivaren kan visa upp att de anställda redan har minst lika bra villkor får stridsåtgärder inte vidtas alls. Enligt de svenska facken har detta gjort att det förekommer många skenavtal som visas upp men som inte tillämpas i praktiken. Efter stort fackligt missnöje med lagen tillsattes 2012 utstationeringskommittén, en parlamentariskt sammansatt kommitté som skulle leverera ett utlåtande senast den sista december 2014.
Under 2013 uttalade sig dessutom FN-organet ILO (International Labour Organization) till Byggnads fördel. De skrev att den svenska lagstiftningen som uppstått efter EG-domstolens dom 2007 bör rivas upp.
I slutet av november i år fick utstationeringskommittén, en ny ordförande – den socialdemokratiska riksdagskvinnan Marie Granlund – och nya direktiv. Kommittén ska nu föreslå lagändringar i Lex Laval, för att försvara svenska kollektivavtal på arbetsplatser med utstationerad arbetskraft.
– Den svenska utstationeringslagen är ju den svenska tolkningen av det europeiska utstationeringsdirektivet, så det gäller för kommittén att hitta skrivningar som följer EU:s direktiv och ändå försvarar den svenska modellen, säger Helena Larsson.
Viktigt för Saco är att kollektivavtalen inom Sacofederationen också ska kunna gälla för utstationerade.
Samtidigt som Utstationeringskommittén tittar på möjligheten att ändra lagen, pågår en annan utredning: Utredningen om nya utstationeringsregler. Den ska genomföra det så kallade tillämpningsdirektivet som har antagits av EU. Direktivet går ut på att medlemsstaterna ska förbättra kontrollen av att utstationerad personal får rätt villkor. Där handlar det bland annat om att införa ett entreprenörsansvar i byggbranschen.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har sagt att hon helst vill att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut för alla som jobbar i Sverige, men att det inte är möjligt med nuvarande EU-direktiv.
Utstationeringskommittén ska redovisa sina resultat senast den 31 maj, 2015, medan Utredningen om nya utstationeringsregler ska redovisas redan den 31 mars 2015.
Sture Henckel
