Gruvindustrin samarbetar med datorspelsutvecklare för att lära ut säkerhet och minska arbetsskador. Efter ett seminarium med Luleå tekniska universitet och med pengar från Vinnova har Matti Larsson, vd för det Umeåbaserade datorspelsföretaget Zordix, börjat ta fram en prototyp till ett datorspel där gruvarbetare lär sig säkerhetstänkande.
Hur ska ett sådant spel se ut?
– Vi kallar det egentligen inte för spel, snarare simulator, eller interaktiv läromiljö. Det är väl inte riktigt lika roligt som ett datorspel, men det är mycket roligare än de webbformulär som personalen får fylla i i dag. Det kommer att vara situationer där man klättrar ut över ett schakt, att man lär sig att man måste ha säkerhetslina. Eller så handlar det om att avgränsa områden eller se till att man har mätare för till exempel kolmonoxid i gruvan. Även när det handlar om svetsning måste man tänka på flera saker runtomkring. Vi gör roliga spelmoment av det, där man samtidigt lär sig känna igen farliga situationer.
Vem ska spela?
– I första hand gruvarbetare. Det finns 25 miljoner gruvarbetare i världen. Vi översätter alla spel till tolv språk. Men prototypen blir på svenska och kanske engelska.
Hur lång tid kommer det ta att spela?
– Under 2015 tar vi fram en prototyp. Den kanske tar 45 minuter, men det färdiga programmet som vi ska utveckla under två, tre års tid ska snarare ta 10-20 timmar att köra.
Vid vilka gruvor är det tänkt att man ska testa prototypen?
– Vi har kontakt med flera svenska gruvor. Vi visar prototypen och får feedback från gruvbolagen. Sedan får de gruvbolag som tycker att den är bra vara med och finansiera den stora produkten. Systemet anpassar uppgifterna så att man får öva mer på det man har svårt för. Det gäller att klä sig rätt för uppdraget och sedan utföra det rätt. Vi jobbar med attityder också, och använder verkliga olyckstillbud som underlag.
Hur långt har ni kommit i arbetet?
– Vi har en design med en massa spelmekanik. Där lägger vi in olika situationer i 3D-miljö. Men först går vi igenom material från gruvbranschen och samlar på de farliga situationerna.
Kan liknande program användas i andra branscher?
– Ja, om det går bra kanske man vill ha liknande inom andra industrier, inom byggbranschen till exempel, där man ofta har många utländska arbetare. Ett sådant här spel kan ju översättas, men främst ska det vara intuitivt, så att man inte behöver ha höga språkkunskaper.
Kan man använda programmen som säkerhetstest också?
– Ja, men om man går igenom simulatorn har man visat att man klarar situationen. Det ingår naturligt i programmet. Det kan handla om farliga situationer, till exempel att någon svetsar och har en gastub intill. För att förbättra resultatet kan man också lägga in high score-listor så att de anställda utmanar varandra, eller så kanske företaget delar ut priser till dem som får bäst resultat. Företagen vill ju undvika olyckor, och tillbuden kan kosta miljontals kronor. Där är tio personer som jobbar i tre år ganska lite för ett gruvbolag.
Vilken plattform tror du gruvarbetarna kommer att använda?
– Vid workshops blir det troligtvis en dator men de flesta kanske kör på mobilen. Vi använder en modern 3D-motor för spel som grund. Den gör att applikationen går att exportera till många olika plattformar.
Ni kallar det Serious gaming, vad är det för något?
– Det är lärande spel som är till nytta. Det finns en massa varianter. Från sådana som används av kirurger som ska lära sig operera till tillämpningar för brandkåren. Det finns redan stora konferenser om Serious gaming. Det är stort i USA, och jag tror att det kommer att växa även här. Men det krävs ju både psykologi och kunskap om själva området. I det här fallet är det ett nära samarbete med både industrin och forskare.
Vad tycker du om uppdraget?
– Det är ju kul att göra någonting som ökar säkerheten. Om man så bara hindrar en enda olycka så har man ju gjort något bra.
Sture Henckel
