Hur omställningar på arbetsmarknaden sköts förändrades märkbart med finanskrisen 2008–2009, visar en rapport med fokus på 11 EU-länder.Hur omställningar på arbetsmarknaden sköts förändrades märkbart med finanskrisen 2008–2009, visar en rapport med fokus på 11 EU-länder.
Inom ramen för det EU-finansierade projektet MOLIÈRE har ett 20-tal forskare tittat närmare på hur finanskrisen 2008–2009 påverkade hanteringen av omställning på arbetsmarknaden i elva EU-länder, däribland Sverige. Forskarna hittade fyra huvudsakliga utvecklingstendenser för omställningsarbetet i länderna:
omställning på arbetsmarknaden i förändring
Rapporten Monitoring Learning and Innovation in European Restructuring och rapporter för respektive land hittar du här.
1. Det har skett stora förändringar i hanteringen och regleringen av omstruktureringsarbetet. Där företag tidigare har använt sig av lönesänkningar för att minska produktionskostnader har i stället arbetstidsförkortningar blivit vanligare.
2. Det har blivit mer fokus på att hjälpa arbetstagare att få nytt jobb, än att till exempel erbjuda förtidspensionering.
3. Arbetsmarknadens parter och samarbetet dem emellan spelar en större roll vid åtgärder för att hantera hantera strukturomvandlingar än tidigare.
4. Långt ifrån alla som påverkades av omställningar fick tillgång till åtgärder som skulle göra det lättare för dem att få nytt jobb.
Omstruktureringar/omställningar är i det här fallet sådana förändringar av arbete ”som, utifrån den enskilde arbetstagarens synvinkel, innebär en förändring i anställningsstatus eller arbetsvillkor”.
Sverige, Storbritannien och Tyskland är de länder som enligt forskarna har haft det relativt stabilt trots de stora förändringar som finanskrisen har inneburit för samhällsekonomin och arbetsmarknaden. I Spanien och Frankrike har förändringarna varit desto mer drastiska, jämfört med övriga länder i jämförelsen.
Relaterat till den totala arbetskraften i respektive land låg varselnivån under perioden 2007–2013 på topp i Slovenien. Där riskerade 4,5 procent av arbetskraften, 43 293 personer, sina jobb på grund av nedskärningar under perioden, enligt den europeiska databasen EMCC som forskarna refererar till. Sverige blir enligt samma databas trea på listan med 2,47 procent. Totalt 110 043 personer i Sverige låg i riskzonen för att förlora jobbet, men detta skriver forskarna är en underskattning eftersom svensk statistik visar att över 460 000 anställda riskerade att förlora jobbet mellan 2007 och 2013, vilket är fyra gånger mer än siffran som uppges i den europeiska databasen.
En växande trend med finanskrisen blev frivilliga avgångsvederlag. Forskarna beskriver det som ett sätt för arbetsgivare att inte tvingas välja vem som ska avskedas och ett sätt för anställda att kunna göra något nytt. Samtidigt blir en konsekvens av ett större inflytande på individnivå att facken får en mindre avgörande roll när det handlar om att påverka vilka som slutar eller får behålla jobbet.
Enligt rapporten finns en acceptans för kollektiva uppsägningar i Sverige, men det finns också ett stöd för dem som blir uppsagda, vilket underlättar för dem att få ett nytt jobb. I Sverige var andelen återanställda inom ett år efter ett uppsägning 80 procent, att jämföra med mellan 30 och 40 procent i Frankrike, Storbritannien och Portugal, enligt rapporten.
För långsiktig konkurrenskraft krävs det att man underlättar för arbetstagare att hitta nya jobb, i stället för att försöka hindra arbetsgivare från att göra massuppsägningar, skriver forskarna också.
Ania Obminska
