Teknikarbetsgivarna menar att Las hindrar företagen från att anställa och växa. Men Sverige är ett billigt land att säga upp i jämfört med många andra och Sveriges Ingenjörer menar att arbetsgivarnas retorik leder till missförstånd.
Strax efter nyår gick Teknikarbetsgivarna ut på DN Debatt och upprepade det som organisationen sagt de senaste decennierna, att anställningsskyddet i Sverige är förlegat och skapar prolem och att vi borde lära av andra länders system och regelverk för att skapa vår egen lösning.
Men jämfört med många andra länder är Sverige ett billigt land att säga upp/omorganisera i. I Tyskland måste du till exempel göra en social plan när du drar ner och ta hänsyn till de uppsagdas personliga situation, försörjningsbörda, möjligheter att hitta nytt jobb med mera. Vilda strejker, ett annat politiskt klimat där hela orter går ut i protest mot nedläggningar ger också mycket dålig publicitet åt arbetsgivare som drar ner.
Dagens Arbete publicerade i höstas en granskning som visar att Electrolux nedläggning i tyska Nürnberg kostade företaget 1281000 kronor per anställd jämfört med 226 000 kronor per anställd vid nedläggningen i svenska Torsvik.
PTK gjorde 2011 tillsammans med Svenskt Näringsliv en undersökning av hur svenska företag ser på Las. Resultatet av den visade att fack och ledningar i en majoritet av fallen kom överens och att företagen inte tyckte att det var några stora problem med anställningsskyddet.
– Den retorik som arbetsgivaren använder och deras ständiga upprepning av vilket stort problem Las är gör ju att de som inte vet riktigt hur lagen fungerar tror att det finns ett stort problem, säger Karin Lundin, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.
2013 publicerade hon och förbundets chefsjurist Helène Robson en artikel i Lag och Avtal där de oroar sig för att den ständigt upprepningen att Las är så begränsande riskerar att bli en sanning, inte för att det är det, utanför att så få vet hur lagen om anställningsskydd verkligen fungerar. Juristerna pekar på att en svensk arbetsgivare har rätten att definiera om det är arbetsbrist och att en medarbetare som saknar tillräckliga kvalifikationer för jobbet inte har någon rätt att få behålla jobbet.
– Vi behöver ett balanserat system som gör att det inte går att helt godtyckligt säga upp anställda, säger Karin Lundin. Las ger arbetsgivaren stora möjligheter att styra verksamheten samtidigt som det inte får vara hur lätt som helst att göra sig av med folk.
– Vi har dessutom generösa regler för visstidsanställning. Att exempelvis ungdomar och invandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden är som jag ser det mer ett matchningsproblem än något som rör anställningsskyddet.
Jenny Grensman
Det finns samtidigt ett problem med dagens system som Teknikarbetsgivarna tar upp i debattartikeln – det sker trots LAS undantag från detta och i samråd med lokala fackliga företrädare. Det är ett faktum att man kommer överens om att personer som inte anses ha den kompetens som företaget behöver får gå trots lång anställning, vilket blir en överväldigande stor överraskning för någon som tror sig ”sitta säkert”.
Jag skulle personligen gärna se att det skulle kosta mycket mer för företag att göra undantag från LAS, samt att man kan känna sig tryggare att gå till ett nytt jobb och inte känna att man är den som först riskerar att få gå vid en neddragning.
Håller med om att dagens system är omodernt och tycker det är sorligt att våra fackliga företrädare inte har förmågan att se behovet och vinsten av förändring.
Den den av lagen om anställnignsskydd som behandlar avgångsvederlag är inte problemet utan turordningsreglerna. De ger Facket en möjlighet att köra utpressning, dra ut på saker och ting mm. Om man gör det svårt att avskeda så drar man sig för att anställa. Ibland är tid viktigare än pengar…!