När forskare och experter tittade närmare på arbetsgivares avtal och avtalsprocesser med företagshälsovården visade det sig att långsiktiga mål ofta saknades, liksom diskussionerna om syftet med vården.När forskare och experter tittade närmare på arbetsgivares avtal och avtalsprocesser med företagshälsovården visade det sig att långsiktiga mål ofta saknades, liksom diskussionerna om syftet med vården.
Läs mer
Hela rapporten ”Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre?” hittar du här.
– Vi finner ringa stöd för att avtalen stimulerar till samarbete för hälsosammare arbetsplatser. Avtalen är sällan resultat av en diskussion om syftet med samarbetet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet finns en potential att utveckla relevanta mål, säger Magnus Svartengren, professor och överläkare på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
Magnus Svartengren har lett en grupp forskare och experter på arbetsmiljö och företagshälsovård som har tittat närmare på avtalen mellan arbetsgivare och företagshälsovården. De har granskat totalt 26 avtal, från både privat och offentlig verksamhet, och intervjuat både företrädare för företagshälsovård, chefer, fackliga representanter, HR-experter och skyddsombud.
Enligt rapporten ser arbetsgivare företagshälsovård mer som goodwill gentemot medarbetarna, än som en resurs i det strategiska arbetet. Avtal om företagshälsovård upprättas ofta om, och när, behov uppstår av den, snarare än att det är ett resultat av en behovsanalys. En av de intervjuade i rapporten säger att företagshälsovården egentligen inte ”är till för medarbetarna utan till för arbetsgivaren”.
Grundavtal är vanligast, avtal där tjänster köps vid behov, och ofta i individärenden. Men enligt rapportförfattarna leder grundavtalen ofta till outvecklade samarbetsstrukturer och de ger också företagshälsovården dåliga förutsättningar att få någon djupare kunskap om arbetsplatsen.
Målen och förutsättningarna för samarbetet mellan arbetsgivare och företagshälsovården är ofta vagt formulerade i avtalen och i avtalsprocessen. Dessutom saknas ofta de långsiktiga målen när arbetsplatser avtalar om företagshälsovård, liksom diskussionerna om syftet med vården. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet stöter därför på hinder.
Hur omfattande och reglerat avtalet med företagshälsovården är, beror på hur stor kunden är. Större offentlig verksamhet har, enligt rapporten, mer omfattande och detaljerade avtal, medan mindre, privata verksamheter ofta har fåordiga varianter som mer handlar om villkor för fakturering. Det finns också avtal som låter enskilda medarbetare själva ta kontakt med företagshälsovården och besöka den ett par gånger per år, utan att arbetsgivaren får veta det.
Det förebyggande arbetsmiljöarbetet lyfts ofta fram som viktig. Ett konkret exempel i rapporten är när en kommunal enhetschef berättar att en hälsoscreening av anställda hade resulterat i att några hade slutat röka och att andra hade lagt om sina motionsvanor.
Rapportförfattarna slutsats är att arbetsgivare och företagshälsovården skulle kunna formulera både förutsättningar, mål och arbetssätt mer specifikt, om man ska lyckas få till ett bra samarbete kring hälsosamma arbetsplatser. De anser också att avtalen bör utformas utifrån ett förebyggande och långsiktigt förhållningsätt.
Ania Obminska
