Den ekonomiska åtstramningen har fått dramatiska följder för invånarna i flera EU-länder. Tillgången till sjukvård, till utbildning och även till rättssystemet har blivit sämre.
Det är Europaparlamentets kommitté för mänskliga rättigheter som har undersökt den ekonomiska åtstramningens följder i Belgien, Irland, Spanien, Italien, Portugal, Grekland och Cypern. Och det är framför allt på tre områden som klyftorna mellan välsituerade medborgare och mer fattiga har ökat.
I alla länderna har antalet lärare minskat samtidigt som elevantalet har ökat men man såg också andra följder av ländernas ekonomiska svårigheter. I Grekland slutade man att värma upp skolorna, i Italien drog man in på städningen. De spanska skolresultaten har uppvisat på försämringar som man tror kan bero på bristen på läromedel och undervisningsmaterial i skolorna. I Grekland har man också stängt eller slagit ihop skolor vilket har lett till att elever får svårare att ta sig till skolan något som särskilt anses drabba romer.
Kostnader för hälso- och sjukvård har förts över på medborgarna själva genom att avgifter för läkarbesök, vård och mediciner har höjts kraftigt. I Grekland har man, kanske som följd därav, sett en 45 procentig ökning av självmorden och hälsotillståndet hos barnen har försämrats. 2008–2011 steg antalet barn med för låg födelsevikt med 19 procent och antalet barn som dog vid förlossningen ökade med 21 procent. Barnadödligheten i de sju undersökta länderna steg 2008–2011 med 43 procent. För spanjorer, cyprioter och irländare ökade väntetiderna till sjukhusvård med månader.
Tillgången till rättshjälp tillhör också de saker som flera länder har dragit ner på och i Belgien och Grekland har det blivit moms på advokathjälp.
EU-parlamentets rapport avslutas med kommentaren att de ekonomiska nedskärningarna tycks ha gjorts urskiljningslöst, utan hänsyn till konsekvenserna, för att möta förutbestämda krav. Besparingarna har inte riktats mot sektorer där allmänna medel har använts på fel eller på ett slösaktigt sätt. Stängningen av grekisk public service TV nämns som ett exempel på en neddragning som i dag ses om onödig och potentiellt riskabel.
Jenny Grensman
