Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadEftersatt järnväg hotar industrins konkurrenskraft

Eftersatt järnväg hotar industrins konkurrenskraft

Bild: Wikimedia Commons
Bild: Wikimedia Commons

Sverige måste öka investeringarna i infrastruktur för att industrin ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Industrin skulle också gynnas av färre men starkare regioner i landet. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från Industrins ekonomiska råd.

Att järnvägsnätet i Sverige har ett eftersatt underhåll och dessutom behöver byggas ut har flera utredningar tidigare visat. Industrins ekonomiska råd menar att ökade offentliga investeringar i framför allt järnvägar är nödvändiga för att industrin ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Den tillverkande industrin i Sverige är oerhört beroende av transporter, både för leverans av material och råvaror och för leveranser till kunder. Därför är det nödvändigt att industrin kan lita på att transporterna fungerar.

Cecilia Hermansson
Cecilia Hermansson

– Debatten om järnvägen har hittills främst handlat om de problem som resenärerna upplever med inställda och försenade tåg. Det är besvärligt både för enskilda människor som inte kommer fram i tid och arbetsgivare som har svårt att rekrytera när kommunikationerna inte fungerar, men vi vill också ge godstrafiken en röst. Godstrafiken är viktig för industrins möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen och industrins framgångar har stor betydelse för arbetsmarknaden och tillväxten i landets regioner, säger Cecilia Hermansson i Industrins ekonomiska råd, ekonom på Swedbank och en av författarna till rapporten.

Rådet uttrycker skarpt att de offentliga investeringarna måste öka inom flera områden, förutom inom transportsektorn, nämns också bostadsbyggandet där de svenska offentliga investeringarna ligger under den genomsnittliga nivån inom EU. Tillgången till boständer är viktig för att kunna locka hit personer med den kompetens som företagen inte hittar i Sverige.

LÄS MER

Läs hela rapporten här.

Svenskt Näringsliv har gjort beräkningar som visar att infrastrukturinvesteringarna i Sverige har halverats under de senaste 50 åren, från fyra procent av BNP i mitten av 1960-talet till cirka 1,5 procent av BNP 2013. För att komma tillbaka till genomsnittet för perioden 1968–1978 krävs investeringar på 300 miljarder kronor fram till 2025.

Industrins ekonomiska råd menar också att industrins konkurrenskraft skulle gynnas av att Sverige hade färre men starkare regioner. Det är inte enbart en fråga om hur välfärden organiseras utan handlar minst lika mycket om ett bättre samspel mellan näringsliv, offentliga aktörer och akademi. Starkare regioner skulle också ge bättre förutsättningar för infrastruktursatsningar. Enskilda kommuner klarar ofta inte av att genomföra de investeringar som krävs.

Rådet har också tittat på hur sysselsättningen har förändrats inom industri- och tjänstesektorn. Finanskrisen 2008–2009 innebar ett kraftigt produktionsbortfall men återhämtningen har varit snabb. Trots en stark produktivitetsutveckling har antalet anställda dock minskat. Inom industrin (exklusive bygg) har sysselsättningen minskat från 734 000 heltidsanställda 1995 till 587 000 år 2014. Men det är lätt att dra förhastade slutsatser av statistik om antalet anställda.

– Avindustrialiseringen av Sverige är en myt men det finns en väsentlig skillnad nu jämfört med 90-talet. Industrin har blivit mer inriktad på tjänster och tjänstesektorn har vuxit snabbt. Lägger vi ihop industrin och tjänstenäringen utgör de tillsammans en större andel av BNP än de gjorde tillsammans på 90-talet, säger Mauro Gozzi, ledamot i Industrins ekonomisk råd.

I dag utgör hela näringslivets, alltså gruv- och tillverkningsindustrins och tjänstesektorns, andel av BNP strax under 69 procent, omkring en procent mer än 1995. Gruv- och tillverkningsindustrin har sedan 1995 sjunkit från drygt 20 procent till knappt 15 procent av Sveriges BNP.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

Så äter du rätt för att orka studierna och vara skärpt på tentorna

0
Studietiden innebär för många sämre matvanor. Slarv och snabba lösningar kan sumpa chansen att nå bra studieresultat. Kostforskaren ger dig smarta tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.