Växter renar Igelbäcken från miljöfarlig kemikalie

Tommy Landberg och hans forskarteam har fått pengar från Sveriges Ingenjörers Miljöfond för ett projekt där man använder flytande vattenväxter för att rena vattnet i Igelbäcken från PFAS.

Igelbäcken i Solna är hårt kontaminerad med den miljöfarliga kemikalien PFAS. I sommar har en grupp forskare tittat närmare på hur vattenväxter kan användas för att rena vattnet, ett projekt som blev möjligt tack vare pengar från Sveriges Ingenjörers Miljöfond.

Igelbäcken är cirka en mil lång. Den rinner från Säbysjön i Järfälla, över Järvafältet och mynnar ut vid Ulriksdals slott i Edsviken. I vatten och bottensediment har höga halter av PFAS uppmätts som troligtvis har sitt ursprung i det brandskum som använts på den gamla flygplatsen i Barkarby.

Sverige Ingenjörers miljöfond

Miljöfondens ändamål är att stödja och främja forskning, projekt och studier som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och vårt närområde. Pengarna i fonden kommer från fondavsättningar i Swedbank Robur Humanfond.

Här kan du läsa mer om Sveriges Ingenjörers miljö- och hållbarhetsarbete, miljöfonden och stipendier. 

Det pågår många projekt för att hitta lösningar för att rena vattnet. I somras fick en forskargrupp från Stockholms universitet 200 000 kronor från Miljöfonden för att testa en lovande teknik med flytande vattenväxter.

25 flottar med växter

I början av juli placerade de ut 25 flottar av kokosväv där de monterat plantor av halvgräset starr – ett gräs som har en förmåga att ta upp PFAS när de växer.

– Målet med projektet är att ta reda på hur mycket PFAS växterna tar upp och om de även kan bryta ned ämnet, berättar Tommy Landberg, ingenjör och forskare vid  institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms Universitet.

Jacob Elveblom flyttar runt flottarna i Igelbäcken. Flottarna är hemmagjorda och mäter 0,6 x 2 meter. De ligger normalt bredvid varandra i bäckens fulla bredd. Rötterna hänger ner i vattnet och når nästan botten.

Med hjälp av flottarna har forskarna placerat ut växterna så att de täcker hela bredden längs cirka 30 meter av Igelbäcken, med rötterna precis ovanför botten.

När plantorna växer fångar de upp PFAS via rötterna. Genom att mäta halten av PFAS i bäcken och i själva växten kan forskarna räkna ut hur mycket av ämnet som tagits upp av plantorna.

– Resultaten är positiva, tekniken fungerar, men vi har ännu inte sammanställt alla resultat från sommarens projekt. Det vi ser är att cirka 95 procent av det som tas upp av växten också stannar i växten, vilket betyder att växten troligen bryter ned en viss procent av ämnet.

Täcker en större yta

När hösten kommer vissnar gräset ner och slutar därmed att ta upp PFAS. I normala fall skulle det innebära att ämnet går tillbaka till naturen om man inte skördar det.

Flottarna har legat i vattnet i fyra månader. De är slitna och väderbitna, men innehåller mycket biomassa.

Forskarna kommer nu att ta upp flottarna och analysera växterna för att därefter skicka det till förbränning där det PFAS som man tagit upp förbränns och förstörs.

– Flottar är rent tekniskt bra eftersom de är lätthanterliga och kan placeras ut i exempelvis en sjö eller ett vattendrag. Att använda högeffektiva varianter av starr på flottar som komplement till andra växter gör att man kan täcka upp en större yta, förklarar Tommy Landberg.

Finns kvar i hundratals år

PFAS är ett ämne som fått en del uppmärksamhet på senare tid. Ämnet är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som impregnering av olika textilier, läder och pappersförpackningar. Man hittar dem även i exempelvis rengöringsmedel, färger och kosmetika samt i förpackningar för livsmedel.

– Man upptäcker PFAS överallt nu. Problemet är att ämnet är mycket svårt att bryta ned. Det kan finnas kvar i marken i hundratals år och sprids sakta men säkert till nya områden.

PFAS

Är ett samlingsnamn för en grupp högfluorerade kemikalier som är vatten- och smutsavstötande, och mycket svåra att bryta ned. Vissa PFAS-varianter kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. I studier på däggdjur har man sett effekter på lever, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvar och fortplantning.

Det finns ingen övergripande lagstiftning som gäller för alla PFAS-ämnen som grupp, däremot regleras specifika PFAS-ämnen i olika regelverk.

Källa: Kemikalieinspektionen

När det gäller Igelbäcken har PFAS kommit ut i bäcken under lång tid och lagrats i sedimenten, vilket gör att de fortsätter att läcka ut i vattnet.

Drömmen är en faktisk rening

En viktig poäng med sommarens försök var att studera hur man lyckas minska utflödet från ån, inte att bearbeta källan i sig.

I sin tidigare forskning har Tommy Landberg utvecklat tekniker för att använda växter för rening av tungmetaller, arsenik och PCB. Han har stora förhoppningar på fytoremediering, som den här tekniken kallas.

– Studien ger oss värdefull information för att kunna utveckla och förbättra tekniken. Jag har ännu inte formulerat nästa steg, men jag vill fördjupa kunskaperna och drömmen är att kunna göra en faktisk rening av exempelvis en sjö.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

”Jag är för nyfiken för att säga nej”

”Jag är för nyfiken för att säga nej”

I år fyller Fatima Essaidi 22 år men det är svårt att tro när man ser hennes kalander. Där varvas möten med advisory board, styrelseutbildning och poddinspelningar. Dessutom är hon snart civilingenjör.
Fler artiklar