I vårbudgeten som presenterades i veckan höjer regeringen anslagen till arbetsmiljöarbete med 35 miljoner kronor från första juli till året ut. Mer pengar och åtgärder utlovas längre fram. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att den kommande arbetsmiljöstrategin inte ska bli en hyllvärmare utan påverka arbetsmiljön på arbetsplatserna på riktigt.
Regeringen arbetar just nu tillsammans med arbetsmarknadens parter med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Det är en utmaning att bromsa den snabbt ökande psykiska ohälsan där framför allt unga kvinnor drabbas.
Regeringen vill att framtida satsningar för att förbättra arbetsmiljön ska bygga på relevant forskning inom området och har därför arrangerat tre kunskapsseminarier under våren på olika teman. Det andra seminariet som handlade om behovet av ett längre och hållbart arbetsliv arrangerades i början av veckan.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som öppnade seminariet påpekade att ett längre arbetsliv inte bara handlar om att vi ska arbeta högre upp i åren, minst lika viktigt är det att se till att det finns jobb för unga och att arbetsmiljön är bra. Sedan fyra år ökar den arbetsrelaterade ohälsa dramatiskt och särskilt bland unga.
– Vad är det som gör att unga människor redan efter några år på arbetsmarknaden blir så sjuka att de blir långtidssjukskrivna. Det är en allvarlig fråga som vi måste hitta svar på för att kunna vända utvecklingen, sa Ylva Johansson.
I den paneldebatt som avslutade seminariet fick deltagarna svara på vilken åtgärder som de tror är mest angelägna för att skapa ett längre och hållbart arbetsliv. Marie Silfverstolpe, näringspolitisk expert på Almega, påtalade behovet av att se över lagstiftningen som är anpassat för det gamla industrisamhället och inte för dagens mer föränderliga arbetsliv.
– Vem har ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen när chefen jobbar i USA eller i Singapore. Det är viktigt att inse att var och en också har ett ansvar för sin egen arbetsmiljö, sa Marie Silfverstolpe.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, menar också att det nya, mer flexibla, arbetslivet är en utmaning. Alla arbetar inte längre heltid hos en arbetsgivare på en plats. Han välkomnar nya föreskrifter om arbetsmiljön men han tror inte att arbetsmiljöproblem i första hand går att lösa med politiska reformer.
– Det handlar snarare om att skapa en sundare kontorskultur. När ringer vi och när mejlar vi våra kolleger? Förväntas vi vara tillgängliga på mejl och telefon dygnet runt? Det här är i stor utsträckning en ledarskapsfråga.
Agneta Jöhnck, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting, ser arbetsmiljön som en nödvändig konkurrensfråga för den offentliga sektorn som står inför en utmaning med stora rekryteringsbehov.
– Vi har chefer inom vård- och omsorg som har ett orimligt ansvar och vi ger dem allt stöd i form av verktyg och utbildningar som vi kan.
Agneta Jöhnck var också en av flera deltagare som påtalade det stora behovet av ett nationellt kunskapscentrum – en sammanhållande kunskapsförmedling inom arbetsmiljöområdet.
Irene Wennermo, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, som också deltog i paneldebatten höll med om behovet av ett sådant kunskapscentrum.
– Regeringen kommer att återkomma i den frågan. Vi måste hitta en form som fungerar långsiktigt, svarade hon.
Karin Virgin
LÄS MER
Läs om regeringens arbete tillsammans med arbetsmarknadens parter med en strategi för ett hållbart arbetsliv.
