Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningForskares villkor måste förbättras

Forskares villkor måste förbättras

Hösten 2016 kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Laila Abdallah på Sveriges Ingenjörer som bevakar forskningsområdet har förväntningar på vad propositionen kommer att innehålla. Några frågor hoppas hon särskilt få se att regeringen prioriterar.

Den här propositionen blir mer avgörande än tidigare propositioner. Varför då?

Laila Abdallah_besk– Hittills har forskningspropositionerna sträckt sig över fyra år. Den som kommer nästa höst blir en plan för svensk forskning de kommande tio åren. På så vis blir de prioriteringar som presenteras avgörande för en längre tid framöver.

Vad vet du om inriktningen på propositionen och vilka frågor som kommer att vara i fokus?

– Nytt för den här propositionen är fokus på en samanhållen utbildnings- och forskningspolitik. Med tanke på att kvaliteten på högre utbildning har försämrats och att pedagogisk undervisning har nedprioriterats, tycker Sveriges Ingenjörer att det är en bra inriktning. Det är viktigt att se hela kedjan från utbildning till forskning och vidare till innovation. Där handlar det om att bygga bra innovationssystem kring lärosätena men också att gynna processer som leder till kommersialisering.

Vilken fråga hoppas du mest på att regeringen betonar i forskningspropositionen?

– Rörligheten mellan akademi och näringsliv är en extremt viktig fråga. Meriteringssystemet i dag gynnar inte erfarenhet från näringslivet. Vi vill se en modell där växelverkan mellan akademi och näringsliv blir mer meriterande för en karriär som forskare. Små och medelstora företag kan också dra mer nytta av forskningen vid regionala lärosäten än de gör idag. Det pågår flera regionala satsningar som uppmuntrar samarbete mellan företag och regionala högskolor men det skulle kunna fungera bättre och kvaliteten på forskningen där skull kunna vara högre.

Vilka fler frågor hoppas du att propositionen tar upp?

– Jämställdheten på svenska lärosäten är också en fråga som Sveriges Ingenjörer vill att regeringen prioriterar. Regeringen har redan varit tydlig med ambitionen att häva mansdominansen och det hoppas vi få se i propositionen. Kvinnor bli förfördelade i forskningsfinansieringssystemet och slår i glastaket. Visst går det framåt men det går för långsamt.

70 procent av forskarutbildade väljer en annan karriär är den akademiska. Hur kan lärosätena bättre ta hand om dem som vill fortsätta inom akademin eller förbereda dem för en karriär i andra delar av arbetsmarknaden?

– Doktorandernas och fram för allt unga forskares villkor måste bli bättre. Vi behöver en nationell strategi för unga forskare för att kunna erbjuda dem tryggare villkor för en akademisk karriär. Det är inte svårt att förstå att många väljer en anställning inom näringslivet där lönen är högre och anställningsvillkoren tryggare, men det innebär att lärosätena förlorar kompetens. Danmark och Schweiz är två länder där lärosätena har hanterat generationsväxlingen av forskare bättre och dessutom klarar av att locka till sig stjärnforskare från andra länder. Vi borde titta närmare på hur dessa länder har lyckats.

Hur kommer Sveriges Ingenjörer att synas och höras i debatten om forskning och högre utbildning under året?

– I höst arrangerar vi tillsammans med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, en gemensam konferens om hur växelverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer meriterande i befordrings- och rekryteringsprocesserna. Jag och min kollega Josefin Utas skriver just nu tre rapporter om villkoren på högskolan, en om doktorandernas villkor, en om rörlighet och karriär och en om arbetsmiljö och stress. De här rapporterna kommer vi att presentera under seminarium och möten med högskolorna under den så kallade Ingenjörsresan – lokala och regionala aktiviteter för medlemmar men också näringsliv, politiker, högskolor och näringsliv över hela landet som Sveriges Ingenjörer startar i höst.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Skulle vilja påstå att det även behöver tittas på mer utanför den akademiska världens perspektiv. Tror inte vi längre kan särskilja forskningen lika skarpt i framtiden. Exempelvis blir linjen mellan akademisk forskning och kommersiellt innovation allt suddigare.

    Den digitalisering som pågått dom senare åren har dessutom gjort båda mer tillgängliga för allt större delar av allmänheten. Inte minst #OpenSource-rörelsen har demokratiserat och tillgängliggjort utvecklingen av internet och dom online-funktioner vi idag har.

    Därför bör vi även fundera över hur forskningen bättre kan ta till vara på de fantastiskt snabbt förbättrade samarbetsmöjligheterna online idag. Hur kan forskningen bättre dokumenteras och tillgängliggöras för fler att vara med?

    Vilken nytta kan både forskning och samhälle dra av smartare användning av digitalteknikens möjligheter och med inspiration från hur Open Source-projekt drivs på nätet redan nu.

    Nyckeln för mig här är det öppna och transparenta samarbetet, där tror jag bådas vinstmöjligheter är som allra störst…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Samer Nameer

Startade batteriföretag för att förse marknaden med stationär energilagring

0
Ingenjören Samer Nameer startade batteriföretaget Enerpoly med sin vän Mylad Chamoun. Nu utvecklar och tillverkar de zinkbatterier på KTHs campus och företaget växer. Hur är det jobbet? Följ med en vecka med produktion, patent och möten.

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

2
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.