Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningForskares villkor måste förbättras

Forskares villkor måste förbättras

Hösten 2016 kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Laila Abdallah på Sveriges Ingenjörer som bevakar forskningsområdet har förväntningar på vad propositionen kommer att innehålla. Några frågor hoppas hon särskilt få se att regeringen prioriterar.

Den här propositionen blir mer avgörande än tidigare propositioner. Varför då?

Laila Abdallah_besk– Hittills har forskningspropositionerna sträckt sig över fyra år. Den som kommer nästa höst blir en plan för svensk forskning de kommande tio åren. På så vis blir de prioriteringar som presenteras avgörande för en längre tid framöver.

Vad vet du om inriktningen på propositionen och vilka frågor som kommer att vara i fokus?

– Nytt för den här propositionen är fokus på en samanhållen utbildnings- och forskningspolitik. Med tanke på att kvaliteten på högre utbildning har försämrats och att pedagogisk undervisning har nedprioriterats, tycker Sveriges Ingenjörer att det är en bra inriktning. Det är viktigt att se hela kedjan från utbildning till forskning och vidare till innovation. Där handlar det om att bygga bra innovationssystem kring lärosätena men också att gynna processer som leder till kommersialisering.

Vilken fråga hoppas du mest på att regeringen betonar i forskningspropositionen?

– Rörligheten mellan akademi och näringsliv är en extremt viktig fråga. Meriteringssystemet i dag gynnar inte erfarenhet från näringslivet. Vi vill se en modell där växelverkan mellan akademi och näringsliv blir mer meriterande för en karriär som forskare. Små och medelstora företag kan också dra mer nytta av forskningen vid regionala lärosäten än de gör idag. Det pågår flera regionala satsningar som uppmuntrar samarbete mellan företag och regionala högskolor men det skulle kunna fungera bättre och kvaliteten på forskningen där skull kunna vara högre.

Vilka fler frågor hoppas du att propositionen tar upp?

– Jämställdheten på svenska lärosäten är också en fråga som Sveriges Ingenjörer vill att regeringen prioriterar. Regeringen har redan varit tydlig med ambitionen att häva mansdominansen och det hoppas vi få se i propositionen. Kvinnor bli förfördelade i forskningsfinansieringssystemet och slår i glastaket. Visst går det framåt men det går för långsamt.

70 procent av forskarutbildade väljer en annan karriär är den akademiska. Hur kan lärosätena bättre ta hand om dem som vill fortsätta inom akademin eller förbereda dem för en karriär i andra delar av arbetsmarknaden?

– Doktorandernas och fram för allt unga forskares villkor måste bli bättre. Vi behöver en nationell strategi för unga forskare för att kunna erbjuda dem tryggare villkor för en akademisk karriär. Det är inte svårt att förstå att många väljer en anställning inom näringslivet där lönen är högre och anställningsvillkoren tryggare, men det innebär att lärosätena förlorar kompetens. Danmark och Schweiz är två länder där lärosätena har hanterat generationsväxlingen av forskare bättre och dessutom klarar av att locka till sig stjärnforskare från andra länder. Vi borde titta närmare på hur dessa länder har lyckats.

Hur kommer Sveriges Ingenjörer att synas och höras i debatten om forskning och högre utbildning under året?

– I höst arrangerar vi tillsammans med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, en gemensam konferens om hur växelverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer meriterande i befordrings- och rekryteringsprocesserna. Jag och min kollega Josefin Utas skriver just nu tre rapporter om villkoren på högskolan, en om doktorandernas villkor, en om rörlighet och karriär och en om arbetsmiljö och stress. De här rapporterna kommer vi att presentera under seminarium och möten med högskolorna under den så kallade Ingenjörsresan – lokala och regionala aktiviteter för medlemmar men också näringsliv, politiker, högskolor och näringsliv över hela landet som Sveriges Ingenjörer startar i höst.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Skulle vilja påstå att det även behöver tittas på mer utanför den akademiska världens perspektiv. Tror inte vi längre kan särskilja forskningen lika skarpt i framtiden. Exempelvis blir linjen mellan akademisk forskning och kommersiellt innovation allt suddigare.

    Den digitalisering som pågått dom senare åren har dessutom gjort båda mer tillgängliga för allt större delar av allmänheten. Inte minst #OpenSource-rörelsen har demokratiserat och tillgängliggjort utvecklingen av internet och dom online-funktioner vi idag har.

    Därför bör vi även fundera över hur forskningen bättre kan ta till vara på de fantastiskt snabbt förbättrade samarbetsmöjligheterna online idag. Hur kan forskningen bättre dokumenteras och tillgängliggöras för fler att vara med?

    Vilken nytta kan både forskning och samhälle dra av smartare användning av digitalteknikens möjligheter och med inspiration från hur Open Source-projekt drivs på nätet redan nu.

    Nyckeln för mig här är det öppna och transparenta samarbetet, där tror jag bådas vinstmöjligheter är som allra störst…

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur länge måste jag stanna innan jag byter jobb?

0
Hur länge bör man stanna på ett jobb innan man går vidare till nästa? Karriärcoachen tipsar om hur du bör tänka.

Här finns ingenjörernas mest jämställda chefslöner

0
Många ingenjörer blir chefer och det är inom privat sektor som cheferna tjänar mest. Men där finns ett lönegap mellan könen. I en annan sektor är chefslönerna för ingenjörer helt jämställda.  

Har du gjort en livsnjutarplan över vad som är viktigast i ditt liv?

0
Karriärplanering har du säkert koll på. Men allt annat som är viktigt i livet, hur får du tid och energi till det? Testa att göra en livsnjutarplan där du sätter dina prioriteringar på pränt.

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.
Scania Lisa Lorentzon

Högre löneökningar än märket på Scania

2
Akademikerna på Scania får 4,9 procents löneökning i år, högre än märket på 3,9 procent. Dessutom ska goda prestationer ge extra lyft.
Arbetslösheten för ingenjörer 2020-2023

Rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer – och små ändringar inom bygg

0
Ekonomin skakar. Men det märks inte på arbetslösheten för ingenjörer. Och i byggsektorn, där vissa delar har det tufft, är förändringarna ändå små.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.