Forskares villkor måste förbättras

Hösten 2016 kommer regeringen att presentera en ny forskningsproposition. Laila Abdallah på Sveriges Ingenjörer som bevakar forskningsområdet har förväntningar på vad propositionen kommer att innehålla. Några frågor hoppas hon särskilt få se att regeringen prioriterar.

Den här propositionen blir mer avgörande än tidigare propositioner. Varför då?

– Hittills har forskningspropositionerna sträckt sig över fyra år. Den som kommer nästa höst blir en plan för svensk forskning de kommande tio åren. På så vis blir de prioriteringar som presenteras avgörande för en längre tid framöver.

Vad vet du om inriktningen på propositionen och vilka frågor som kommer att vara i fokus?

– Nytt för den här propositionen är fokus på en samanhållen utbildnings- och forskningspolitik. Med tanke på att kvaliteten på högre utbildning har försämrats och att pedagogisk undervisning har nedprioriterats, tycker Sveriges Ingenjörer att det är en bra inriktning. Det är viktigt att se hela kedjan från utbildning till forskning och vidare till innovation. Där handlar det om att bygga bra innovationssystem kring lärosätena men också att gynna processer som leder till kommersialisering.

Vilken fråga hoppas du mest på att regeringen betonar i forskningspropositionen?

– Rörligheten mellan akademi och näringsliv är en extremt viktig fråga. Meriteringssystemet i dag gynnar inte erfarenhet från näringslivet. Vi vill se en modell där växelverkan mellan akademi och näringsliv blir mer meriterande för en karriär som forskare. Små och medelstora företag kan också dra mer nytta av forskningen vid regionala lärosäten än de gör idag. Det pågår flera regionala satsningar som uppmuntrar samarbete mellan företag och regionala högskolor men det skulle kunna fungera bättre och kvaliteten på forskningen där skull kunna vara högre.

Vilka fler frågor hoppas du att propositionen tar upp?

– Jämställdheten på svenska lärosäten är också en fråga som Sveriges Ingenjörer vill att regeringen prioriterar. Regeringen har redan varit tydlig med ambitionen att häva mansdominansen och det hoppas vi få se i propositionen. Kvinnor bli förfördelade i forskningsfinansieringssystemet och slår i glastaket. Visst går det framåt men det går för långsamt.

70 procent av forskarutbildade väljer en annan karriär är den akademiska. Hur kan lärosätena bättre ta hand om dem som vill fortsätta inom akademin eller förbereda dem för en karriär i andra delar av arbetsmarknaden?

– Doktorandernas och fram för allt unga forskares villkor måste bli bättre. Vi behöver en nationell strategi för unga forskare för att kunna erbjuda dem tryggare villkor för en akademisk karriär. Det är inte svårt att förstå att många väljer en anställning inom näringslivet där lönen är högre och anställningsvillkoren tryggare, men det innebär att lärosätena förlorar kompetens. Danmark och Schweiz är två länder där lärosätena har hanterat generationsväxlingen av forskare bättre och dessutom klarar av att locka till sig stjärnforskare från andra länder. Vi borde titta närmare på hur dessa länder har lyckats.

Hur kommer Sveriges Ingenjörer att synas och höras i debatten om forskning och högre utbildning under året?

– I höst arrangerar vi tillsammans med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, SUHF, en gemensam konferens om hur växelverkan mellan akademi och näringsliv kan bli mer meriterande i befordrings- och rekryteringsprocesserna. Jag och min kollega Josefin Utas skriver just nu tre rapporter om villkoren på högskolan, en om doktorandernas villkor, en om rörlighet och karriär och en om arbetsmiljö och stress. De här rapporterna kommer vi att presentera under seminarium och möten med högskolorna under den så kallade Ingenjörsresan – lokala och regionala aktiviteter för medlemmar men också näringsliv, politiker, högskolor och näringsliv över hela landet som Sveriges Ingenjörer startar i höst.

Karin Virgin