Trots att man inte får öronmärka en plats åt personer av ett visst kön är det vanligt att svenska lärosäten har meriteringsstöd eller liknande som fungerar just så, enligt stiftelsen Centrum för rättvisa. (UPPDATERAD)
En manlig forskare vid Mittuniversitetet sökte 2012 meriteringsstöd för att få professorskompetens. Men enligt lärosätet gick stödet bara att söka av kvinnliga docenter. Skälet till att pengarna hade öronmärkts var att kvinnor var underrepresenterade bland professorerna på Mittuniversitetet.
Läs mer
Centrum för rättvisas egen kvoteringsgranskning hittar du här.
Läs tidigare artiklar om jämställdhetsarbetet på svenska lärosäten
När forskaren året därpå fick reda på att meriteringsstödet utlysts igen, men att enbart kvinnliga docenter hade informerats, gick han till stiftelsen Centrum för rättvisa. Olaglig könsdiskriminering, var stiftelsens bedömning, som gjorde en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO tog sig an fallet och stämde staten (genom Arbetsgivarverket), som sedan också har erkänt brister i hanteringen.
Enligt en granskning som Centrum för rättvisa har gjort i samband med fallet är Mittuniversitetet inte det enda lärosäte som har använt sig av kvotering på ett otillåtet sätt.
Av 31 statliga högskolor och universitet svarade 18 att de haft meriteringsstöd eller liknande riktat till kvinnor under det senaste fem åren. Frågan lärosätena har svarat på är om de har haft någon form av ekonomiskt stöd, i form av meriteringsstöd eller liknande, riktad till kvinnor med syfte att öka antalet kvinnliga akademiker i olika befattningar, de senaste fem åren.
Tio lärosäten uppgav också att de kommer att ha ekonomiskt stöd riktat till kvinnor under 2015.
– För att förstå skillnaden mellan vad som är lagligt och olagligt kan man tänka så här, du kan vidta generella åtgärder för att locka vissa grupper att söka vissa tjänster. Man får söka på samma villkor som alla andra, men kan behöva en liten knuff för att söka. Det är när man börjar låta aspekter som etnicitet och kön spela en större roll än meritering, då börjar man komma in på problemområdet, säger Anna Rogalska-Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa och ett av forskarens två ombud.
Någon som har sämre meriter får aldrig gå före någon som har bättre meriter. Det enda som det finns ett visst utrymme för är när det handlar om personer som har lika meriter, när kandidaterna är likvärdiga, att man gynnar personer av det underrepresenterade könet. Det är detta som brukar kallas positiv särbehandling.
– Det är bara kön som får beaktas, aldrig etnicitet. Lagen är inte så komplicerad på den punkten, säger Anna Rogalska-Hedlund.
Enligt granskningen hör Kungliga tekniska högskolan, Lunds universitet, där Lunds tekniska högskola ingår, och Luleå tekniska universitet till de lärosäten som har haft meriteringsstöd eller liknande riktat till kvinnor under 2010–2014 och kommer att ha det under 2015.
Luleå tekniska universitets svar till Centrum för rättvisa var att högskolan haft meriteringsstöd i form av extra medel för docent- eller professorsmeritering, som var vikt åt det underrepresenterade könet, i det här fallet kvinnor, under två treårsperioder. En ny omgång skulle inledas under året och det skulle då röra sig om professorsmeritering.
Alf Grafström, chefsjurist vid Luleå tekniska universitet, skriver så här i ett mejl till Ingenjören:
Luleå tekniska universitet har – som en strategisk satsning – avsatt kompetensutvecklingsmedel med syfte att utöka antalet professorer inom strategiskt utvalda områden. Såväl män som kvinnor är behöriga att söka och komma ifråga för – och har också sökt sådana medel. Utgångspunkten för urval bland de sökande är en objektiv prövning av akademiska meriter och akademisk potential. Underrepresenterat kön kan ges företräde vid jämbördiga meriter.
KTH svarade Centrum för rättvisa att de har gjort satsningar på både manliga och kvinnliga akademiker, men att kvinnliga akademiker har prioriterats och för några år sedan gjorde högskolan motsvarande satsningar ”på professorssidan”. Till Ingenjören säger KTH:s jämställdhetsansvarige Gustav Amberg att de inte har någon form av öronmärkt meriteringsstöd riktat till ett visst kön.
Lunds tekniska högskola svarar Ingenjören att lärosätet har tillämpat meriteringsstöd för underrepresenterat kön, men att det sedan början av året är lagt i malpåse. Högskolan arbetar med rekrytering av gästprofessorer och adjungerade professorer av underrepresenterat kön.
I fallet med forskaren på Mittuniversitetet ska diskrimineringsersättningens storlek avgöras i Arbetsdomstolen efter midsommar.
Ania Obminska
Det är utöver detta inte så svårt att leta fram exempel på informell diskriminering. Jag googlade i några minuter och fick raskt ihop till ett helt blogginlägg.
http://genusdebatten.se/universitetens-informella-diskriminering/
Man hittar ofta sådana här formuleringar i protokoll och årsrapporter:
”Dekanus har tillsammans med personal från personalenheten genomfört samtal med alla prefekter vid fakulteten. Samtalen har haft till syfte att identifiera de vid fakulteten verksamma kvinnliga lärare/forskare som är särskilt lämpliga för fortsatt akademisk karriär och hur deras situation gestaltar sig den närmaste tiden framöver. Det ankommer på prefekten att därefter undersöka karriärmöjligheter och planera åtgärder för att skapa förut sättningar för att motverka att dessa kvinnor lämnar fakulteten.”
Praktiskt taget alla sådana åtgärder riktar sig mot just kvinnor. Denna konsekventa särbehandling av kvinnor fortgår utan att man egentligen kan påvisa att kvinnor får utstå diskriminering på andra sätt. Man *antar* att de får det, eftersom männen är överrepresenterade i just de områden där man vill se fler kvinnor. Det får då heta:
”Att kvinnor diskrimineras i akademin är emellertid väl belagt. […] Att synliggöra och angripa könens olika villkor i akademin stöter på svårigheter …”
Det som är väl belagt är alltså skillnad i utfallet. Det är svårt att synliggöra vilka fördelar män skulle ha, trots att det är i stort sett det enda man letar efter. Det är inte svårt alls att synliggöra särbehandling av kvinnor, eftersom den finns överallt och dessutom dokumenteras samvetsgrant, då det oftast finns direktiv på att man skall visa handlingskraft där.