Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadLärarbristen kräver starka krafttag

Lärarbristen kräver starka krafttag

Foto: Halfpoint/Thinkstock.
Foto: Halfpoint/Thinkstock.

Svenska skolan lider av lärarbrist, inte minst inom de naturvetenskapliga ämnena. Företrädare för Saco vill införa ett ekonomiskt stöd till naturvetare som vill omskola sig till lärare.

– Sofia Sandgren Massih och jag har varit bekymrade över lärarbristen länge. Nu när regeringen har lagt en proposition där de belyser frågan så kände vi att vi ville bidra till debatten, säger Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco.

”Sverige står inför en akut lärarkris. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det totala rekryteringsbehovet av lärare i skolan uppgår till ungefär 70 000 heltidstjänster de kommande fyra åren. Detta motsvarar drygt 100 000 lärare då inte alla lärare jobbar heltid”, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih från Saco på SvD Debatt tisdag 6 oktober.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih menar att problemet dessutom är större än så då regeringens prognos inte tycks ta hänsyn till den ökade flyktinginvandringen. De anser även att regeringens reformer som föreslås i sig bidrar till en ökad efterfrågan på lärare. Det beräknade rekryteringsbehovet bygger dessutom på att ingen av dagens lärare lämnar yrket, vilket Robert Boije och Sofia Sandgren Massih anser är en glädjekalkyl då inte minst sjukskrivningen inom offentlig sektor har ökat, och där lärarna utgör en stor grupp.

Foto: Kalle Assbring.
Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco. Foto: Kalle Assbring.

Den största utmaningen när det gäller lärarbrist är inom de naturorienterande ämnena, teknik och matematik. Debattörerna skriver att enligt Skolverkets bedömning behöver vi fram till år 2020 examinera ytterligare omkring 17 000 lärare inom de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik, för att täcka behovet på högstadiet och i gymnasiet.

– Det är svårt att hitta lärare till just de naturvetenskapliga ämnena. En huvudförklaring kan troligen vara att lönerna inom läraryrket är så pass låga, vilket bidrar till att personer som är intresserade av naturvetenskap söker sig till andra yrken, ingenjörsyrket exempelvis. Därför behöver vi göra läraryrket mer attraktivt, säger Robert Boije.

I regeringens proposition föreslås att skolorna ska ges möjlighet att anställa lärare utan legitimation i två år, inom de områden där det råder lärarbrist. Förutsättningen för det är att dessa personer samtidigt ska läsa en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih ser både för och nackdelar med förslaget, men föreslår själva att regeringen istället borde testa en modell med ett högre ekonomiskt stöd som riktar sig till en bredare grupp naturvetare. Stödet bör vara så pass högt att det kan konkurrera med a-kassan, plus de kompletterande tilläggsförsäkringar som naturvetare har.

Debattörerna skriver att stödet samtidigt inte får vara så pass högt att det konkurrear med marknadslönerna inom de naturvetenskapliga yrkena. Detta för att undvika undanträngningseffekter. De föreslår att ett skattefritt stöd på 18 000- 20 000 kronor i månaden kan vara rimligt.

En sådan åtgärd skulle kosta statskassan drygt en miljard kronor, förutsatt att 5 000 personer nappar på erbjudandet. Förslaget kan tyckas radikalt, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih och säger att de är medvetna om att det finns andra yrken där det råder brist, men att lärarbristen är en extraordinär situation som kräver extraordinära åtgärder.

Sandra Forsvik

1 KOMMENTAR

  1. Jag har I flera år undervisat på gymnasiet parallellt med mitt arbete som konsult inom elektroteknik. För ett år sedan fick jag beskedet att skolan inte längre fick anlita lärare utan legitimation. Detta efter press från regeringen och facket. Är det förvånande att det är lärarbrist efter politikernas (och fackets) idiotiska påhitt? Mest synd för eleverna som uppskattade mina kurser.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

0
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?