Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadLärarbristen kräver starka krafttag

Lärarbristen kräver starka krafttag

Foto: Halfpoint/Thinkstock.
Foto: Halfpoint/Thinkstock.

Svenska skolan lider av lärarbrist, inte minst inom de naturvetenskapliga ämnena. Företrädare för Saco vill införa ett ekonomiskt stöd till naturvetare som vill omskola sig till lärare.

– Sofia Sandgren Massih och jag har varit bekymrade över lärarbristen länge. Nu när regeringen har lagt en proposition där de belyser frågan så kände vi att vi ville bidra till debatten, säger Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco.

”Sverige står inför en akut lärarkris. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att det totala rekryteringsbehovet av lärare i skolan uppgår till ungefär 70 000 heltidstjänster de kommande fyra åren. Detta motsvarar drygt 100 000 lärare då inte alla lärare jobbar heltid”, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih från Saco på SvD Debatt tisdag 6 oktober.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih menar att problemet dessutom är större än så då regeringens prognos inte tycks ta hänsyn till den ökade flyktinginvandringen. De anser även att regeringens reformer som föreslås i sig bidrar till en ökad efterfrågan på lärare. Det beräknade rekryteringsbehovet bygger dessutom på att ingen av dagens lärare lämnar yrket, vilket Robert Boije och Sofia Sandgren Massih anser är en glädjekalkyl då inte minst sjukskrivningen inom offentlig sektor har ökat, och där lärarna utgör en stor grupp.

Foto: Kalle Assbring.
Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco. Foto: Kalle Assbring.

Den största utmaningen när det gäller lärarbrist är inom de naturorienterande ämnena, teknik och matematik. Debattörerna skriver att enligt Skolverkets bedömning behöver vi fram till år 2020 examinera ytterligare omkring 17 000 lärare inom de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik, för att täcka behovet på högstadiet och i gymnasiet.

– Det är svårt att hitta lärare till just de naturvetenskapliga ämnena. En huvudförklaring kan troligen vara att lönerna inom läraryrket är så pass låga, vilket bidrar till att personer som är intresserade av naturvetenskap söker sig till andra yrken, ingenjörsyrket exempelvis. Därför behöver vi göra läraryrket mer attraktivt, säger Robert Boije.

I regeringens proposition föreslås att skolorna ska ges möjlighet att anställa lärare utan legitimation i två år, inom de områden där det råder lärarbrist. Förutsättningen för det är att dessa personer samtidigt ska läsa en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU.

Robert Boije och Sofia Sandgren Massih ser både för och nackdelar med förslaget, men föreslår själva att regeringen istället borde testa en modell med ett högre ekonomiskt stöd som riktar sig till en bredare grupp naturvetare. Stödet bör vara så pass högt att det kan konkurrera med a-kassan, plus de kompletterande tilläggsförsäkringar som naturvetare har.

Debattörerna skriver att stödet samtidigt inte får vara så pass högt att det konkurrear med marknadslönerna inom de naturvetenskapliga yrkena. Detta för att undvika undanträngningseffekter. De föreslår att ett skattefritt stöd på 18 000- 20 000 kronor i månaden kan vara rimligt.

En sådan åtgärd skulle kosta statskassan drygt en miljard kronor, förutsatt att 5 000 personer nappar på erbjudandet. Förslaget kan tyckas radikalt, skriver Robert Boije och Sofia Sandgren Massih och säger att de är medvetna om att det finns andra yrken där det råder brist, men att lärarbristen är en extraordinär situation som kräver extraordinära åtgärder.

Sandra Forsvik

1 KOMMENTAR

  1. Jag har I flera år undervisat på gymnasiet parallellt med mitt arbete som konsult inom elektroteknik. För ett år sedan fick jag beskedet att skolan inte längre fick anlita lärare utan legitimation. Detta efter press från regeringen och facket. Är det förvånande att det är lärarbrist efter politikernas (och fackets) idiotiska påhitt? Mest synd för eleverna som uppskattade mina kurser.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.