”Las har blivit ett politiskt slagträ”

Martin Linder, ny förbundsordförande för Unionen. Foto: Camilla Svensk.

Martin Linder, ny förbundsordförande för Unionen, tycker inte att det är trovärdigt att säga att förbundet inte är beredd att göra några förändringar i Las. Nu klampar politikerna in på parternas område och det oroar honom.

MArtin Linder, ny förbundsordförande för Unionen. Foto: Camilla Svensk.

Martin Linder, ny förbundsordförande för Unionen, tycker inte att det är trovärdigt att säga att förbundet inte är beredd att göra några förändringar i Las. Nu klampar politikerna in på parternas område och det oroar honom.

I mitten av oktober valdes Martin Linder av Unionens kongress till ny förbundsordförande. Han startade sitt fackliga engagemang som klubbordförande i Volvo för drygt 15 år sedan. De senaste åren har han varit andre vice ordförande för Unionen.

Ingenjören fick en intervju med Martin Linder på hans femte arbetsdag på nya jobbet.

Hur ser du på möjligheterna att få igång nya förhandlingar om ett nytt omställningsavtal?
– Jag tycker att det är viktigt att inte stänga några dörrar över huvudtaget. Jag vill gärna öppna fler dörrar och finns det dörrar som uppfattas som stängda så ska vi öppna dem också. Betydligt fler anställda kommer i framtiden att behöva ställa om i arbetslivet och därför är det viktigt att vi påminner oss vad som var PTK-förbundens utgångspunkt för förhandlingarna. Fler visstidanställda och en ökad trend att anställda blir uppsagda på grund av ohälsa riskerar att bli ett  allvarligt problem. Dessutom behöver vi gå från ord till handling med det livslånga lärandet.

Vad kan vara nyckeln för att komma vidare?
– Först och främst är det viktigt att vi påminner oss om vad vi ville uppnå. Dessutom måste vi prata mer med varandra istället för om varandra. Jag tror att vi har ett gemensamt behov av att hitta lösningar.

Sveriges Ingenjörer accepterade inte det avtalsförslag som låg på bordet därför att förbundet inte var beredd att acceptera ett försämrat inflytande för de lokala facken. Är Las förhandlingsbar på för Unionen?

– Det är viktigt att säga att det förslag som låg på bordet när förhandlingarna bröt samman inte var ett slutförslag. I grunden var det arbetsgivarens förslag.

Men tror du att vi kan nå ett nytt omställningsavtal utan att kompromissa om Las?

– Vi är angelägna om en lösning som ger mer utrymme för kompetensutveckling. Den här gången la Svenskt Näringsliv turordningsfrågorna i den andra vågskålen men det är inte givet att det behöver vara det vid nästa förhandling. Samtidigt är det problematiskt att det är så svårt att prata om Las utan att det väcker mycket känslor. I sin ursprungsform har Las 40 år på nacken och arbetsmarknaden har förändrats. Det är inte trovärdigt att säga att vi inte är beredda att göra några förändringar. Jag tycker att det är viktigt att parterna tar tag i den här frågan. Las har blivit ett politiskt slagträ. Om vi tror på den svenska modellen måste vi se till att politikerna håller sig borta. Just nu riskerar den svenska modellen att kantra och det oroar oss.

Känner du att Unionens ledning hade stöd från medlemmarna i omställningsförhandlingarna?
– Utan tvekan. Vi har förberett frågan i alla våra beslutande organ under flera år. I anslutning till förhandlingarna hade vi en delegation med förtroendevalda från olika branscher. Vi upplevde också att medlemmarna kände en stor frustration när vi inte lyckades gå i mål.

Du har sagt att det är viktigt att förnya kollektivavtalen. Vad menar du med det?
– Vi ser att det blir allt viktigare att försöka rekrytera de grupper som inte har de traditionella tillsvidareanställningarna. Att få avtalen att omfatta fler på arbetsmarknaden tror vi är vägen framåt för den svenska modellen. Det som skulle vara den sämsta utvecklingen är om vi inte lyckas att förnya kollektivavtalen, att avtalen inte längre blir relevanta därför att de inte täcker in de nya modeller och anställningsformer som växer fram. I det här arbetet är det viktigt att vara innovativ, flexibel och lyhörd. Varför lyckas vi till exempel inte teckna avtal inom vissa branscher? Finns det villkor som vi kan skruva på utan att för den skull ge avkall på våra syften med kollektivavtal: att fixa en arbetsmarknad med sjysta och trygga villkor?

Unionen satsar hårt på rekrytering. Hur viktigt är det för er att växa?
– Det är viktigt och det borde vara viktigt för alla fackförbund. Utan många medlemmar, och framför allt en hög organisationsgrad, blir vi inte relevanta, varken i den övergripande debatten eller på arbetsplatserna. Hela tjänstemannarörelsen blir dessutom starkare om vi lyckas rekrytera fler.

Vilka grupper riktar ni er mot, oorganiserade eller medlemmar i andra förbund?

– Målgruppen är privatanställda tjänstemän inom vårt organisationsområde. Det är klart att det finns en överlappning mellan tjänstemannafacken. Det här är en balansgång men jag tror att konkurrens på en sund nivå är bra, det triggar oss alla. Jag tror att tjänstemän uppskattar att kunna göra ett val och dessutom är det svårt att undvika att det uppstår en konkurrenssituation. Unionen har inga kampanjer som är paketerade för att rikta sig mot enskilda grupper i andra förbund. Vår strategi är att sänka tröskeln för ett medlemskap och det har varit väldigt framgångsrikt.

Innebär fler medlemmar automatiskt fler som engagerar sig fackligt på arbetsplatserna?
– Nej, fler medlemmar ger inte automatiskt fler förtroendevalda. Där måste vi arbeta parallellt. Unionen säger att vi ska ha de flesta och de bästa förtroendevalda. Under den förra kongressperioden har vi lagt ner mycket arbete på att förtroendevalda känner sig trygga i sitt arbete men vi har mycket kvar att göra.

Flexpension för anställda på tjänsteföretag är en hjärtfråga för Unionen. Arbetsgivarorganisationen Almega har hittills sagt nej. Finns det risk för en konflikt i kommande avtalsrörelse?
– Vi tänker göra allt vi kan för att nå en överenskommelse med Almega. Att vi inte ska lyckas finns inte i vår föreställningsvärld. Det innebär att vi har hög beredskap internt och vi är väl förberedda för att klara en konflikt om det kommer att krävas.

Du valdes inte enhälligt av kongressen som ordförande för Unionen. Ska man tolka det som en splittring?
– Nej, det gör inte jag. Inom Unionen har vi en kultur där vi fritt och öppet diskuterar alla frågor inför och under våra kongresser, även personfrågor. Det är inget ovanligt för oss. Jag ser det också som att vi är är ett förbund som har många starka kandidater att välja mellan. Jag fick över 60 procent av rösterna och känner att jag har ett starkt mandat.