Sveriges Ingenjörers fullmäktige 2015.
Sveriges Ingenjörer är en av de få, större fackliga organisationer som fortfarande har direktval till sitt högsta beslutande organ. Men intresset för att rösta är lågt. Nu krävs en rejäl satsning för att höja medlemmarnas engagemang.
Sveriges Ingenjörer är en av de få, större fackliga organisationer som fortfarande har direktval till sitt högsta beslutande organ. Men intresset för att rösta är lågt. Nu krävs en rejäl satsning för att höja medlemmarnas engagemang.
mer om fullmäktige
Medlemsavgifterna förblir oförändrade nästa år. Läs mer om detta och om förbundets budget för nästa år här.
Var fjärde år får alla medlemmar i Sveriges Ingenjörer möjligheten att välja kandidater till fullmäktige, förbundets högsta beslutande organ. Det är fullmäktige som väljer ledamöter till förbundsstyrelsen och dessutom revisorer och valberedning. En oroväckande trend är ett vikande intresse för att rösta och det senaste valet 2014 blev rekordlågt.
Trots fem e-postutskick och flitig annonsering röstade bara 6,6 procent av medlemmarna i fullmäktigevalet 2014. En undersökning av Novus som förbundet har beställt visar att kunskapen om den demokratiska organisationen är låg bland medlemmarna och även om man känner till möjligheten att rösta så bryr man sig inte.
– Man känner helt enkelt inget behov av att vara med och bestämma. Inget händer om man väljer att vara en soffliggare, säger Gun Pettersson på Novus.
Gun Pettersson, Novus
Under förbundets fullmäktige som pågår 15-17 november presenterade Gun Pettersson Novus rapport. Den ger både gav svar på vad som ligger bakom det låga engagemanget för demokratifrågorna och på vad som skulle kunna få fler medlemmar att rösta.
Novus har gjort enkätundersökningar och intervjuer med medlemmar, både med de som har och de som inte har röstat.
Undersökningen ger flera entydiga svar på vilka som var de vanligaste orsakerna till att man inte röstade i fullmäktigevalet. Det handlar främst om okunskap, tidsbrist, att man ser sig mer som en kund än som en medlem, ett lägre fackligt engagemang och slutsatsen att det helt enkelt inte får några konsekvenser om man inte röstar.
– Många upplever att deras röst inte gör någon skillnad och därför känner man inget behov av att rösta. What´s in it for me är en typisk kommentar från dem som inte röstar, säger Gun Pettersson.
Ett grundproblem handlar om kommunikation. Sveriges Ingenjörer har inte lyckats förklara hur man kan påverka förbundets prioriteringar och inriktning genom att rösta.
– Barriärerna väger tyngre än drivkrafterna och barriärerna måste bort för att drivkraftera ska kunna växa. En nyckelfråga för att få upp valdeltagandet handlar om att övertyga medlemmarna om varför de ska rösta, säger Gun Pettersson.
Hon menar att förbundet måste ta fram bra information om kandidaterna och tydligt visa vilka frågor som de olika valkorporationerna driver.
– Ett hjälpmedel i form av en valkompass, som brukar finnas i samband med riksdagsvalet, kan vara ett bra hjälpmedel. Dessutom måste den tekniska plattformen fungera felfritt och möjligheten att rösta i mobilen kan göra stor skillnad, säger Gun Pettersson.
Marcus Suurküla, en av fullmäktigeledamötena, tror att mer information och en smartare IT-lösning kommer att ge ett bättre resultat nästa gång.
Markus Suurküla
– Alla valkorporationer måste få presentera sig, kanske i Ingenjören eller något separat utskick från förbundet och berätta vilka frågor som man vill driva. IT-lösningen vid själva röstningen fungerade uselt sist och den måste också bli mycket bättre, säger han.
3 kommentarer
Normalt sett brukar jag inte hålla med LO, men här har de faktiskt rätt:
http://www.svd.se/sverige-behover-fler-kvalificerade-jobb
”Det huvudsakliga problemet är inte att de enklare jobben inte räcker till för dem som saknar gymnasieutbildning, utan att de mer kvalificerade jobben inte räcker till för alla dem med en längre utbildning.
När personer med längre utbildning inte hittar jobb som matchar deras utbildningsnivå tvingas de acceptera enklare jobb. Denna felmatchning leder dels till att de får lägre löner än de annars skulle ha fått, dels att de tränger undan personer med kortare utbildning från jobb som de kan utföra.”
Det precis det vi ser hända för ingenjörer. Antalet platser på högskolornas ingenjörsutbildningar har mångdubblats de senaste ~20 åren. Nu ser vi resultat av detta i form av att ingenjörerna tvingas ta arbeten på en kvalifikationsnivå som är betydligt lägre än vad utbildningen motsvarar. Lönen blir därefter.
Varför ska man behöva förlita sig på LO för att någon ska driva de frågor som är viktiga för ingenjörer? Varför driver inte Sveriges Ingenjörer de här frågorna…?
Jag håller med dig ”An Onym”.
Men tyvärr verkar representanterna i fullmäktige vara totalt ointresserade av att driva de verkligt viktiga frågorna som du nämnde. Jag har läst igenom motionerna till årets fullmäktige och ingen tar upp dessa frågor. Det är bara en massa lull-lull.
Och de tidigare åren när någon för ovanlighetens skull tagit upp den typen av frågor så har förbundsstyrelsen rekommenderat avslag, vilket fullmäktigeledamöterna sedan följt vid efterföljande röstning.
Trist. Men så länge det är så kan de nog inte förvänta sig något vidare engagemang från medlemmarna heller…
Enda sättet som jag ser att höja intresset för valet är att någon/några vågar driva frågor som engagerar medlemmarna…
T.ex överskottet av ingenjörer, låga uppfinnar-premier, lönemässig utbildningspremie som nästintill saknas och andra obekväma frågor.
Får jag reda på någon som vågar sätta fokus på detta så kommer jag att vara med och rösta.