Foto: Thinkstock/AlexRaths
Visstidsanställningar avskräcker akademiker från att göra karriär på högskolan. Därför måste villkoren där bli bättre och mer lika dem i näringslivet. Det är ett av Sveriges Ingenjörers medskick till utredningen om karriärvägar för forskare som pågår.
Visstidsanställningar avskräcker akademiker från att göra karriär på högskolan. Därför måste villkoren där bli bättre och mer lika dem i näringslivet. Det är ett av Sveriges Ingenjörers medskick till utredningen om karriärvägar för forskare som pågår.
I oktober 2016 kommer regeringen att presentera den forskningspolitiska proposition som ska gälla de kommande tio åren. I våras bestämde regeringen därför att med kort varsel tillsätta en särskild utredning som granskar karriärvägarna på högskolan.
Uppdraget handlar om att ta fram förslag på hur villkoren kan förbättras för kvinnor och män som är doktorander och hur den meriteringsanställning som regleras i högskoleförordningen kan förändras för att göra en karriär som forskare mer attraktiv. Utredningen ska också titta på hur de tidsbegränsade anställningarna inom högskolan kan begränsas.
Josefin Utas
– Vi är glada för att den här utredningen har startat. Det visar att regeringen inser vilka problem som finns och vi känner att regeringen lyssnar på oss, säger Josefin Utas, utredare på Sveriges Ingenjörer.
Förbundet har också fått möjligheten att vara med på ett hörn i utredningsarbetet genom att lämna förslag och Josefin Utas arbetar just nu med att sammanställa förbundets synpunkter. Den viktigaste handlar om att stoppa de möjligheter att stapla visstidsanställningar på vandra som finns inom staten.
Josefin Utas ser också ett problem men den tidsbegränsade meriteringsanställning som infördes i högskoleförordningen 2012.
– Utredarnas uppdrag handlar om att se hur meriteringsanställningen kan förändras men vi skulle helst se att den togs bort från förordningen. Sveriges Ingenjörer anser att man ska kunna göra karriär på högskolan med en fast anställning, precis som i näringslivet, säger hon.
Om meriteringsanställningen finns kvar och görs om till en form av ”tenure track”, vilket diskuteras, är det i alla fall ett steg i rätt riktning att den förlängs till sex år, att man får rätt till prövning till fast anställning och att alla får tydliga besked om förutsättningar och resurser. Uppnår forskaren uppsatta mål ska man vara garanterad en fast tjänst när meriteringsanställningen tar slut.
Josefin Utas säger att hon känner en osäkerhet över hur stor roll meriteringsanställningarna kommer att få.
– Det beror på hur många anställningar det blir. Blir det bara några få på varje högskola eller blir detta den enda vägen att göra karriär på högskolan?
I den nuvarande förordningen finns en tidsbegränsning som innebär forskare efter sin disputation bara har sju år på sig att påbörja meriteringsanställningen.
– Det kan bli ett problem om denna karriärväg blir för dominerande. Vi är måna om att det ska finnas olika sätt att göra karriär på högskolan. Rörligheten mellan högskolan och näringslivet måste bli bättre och för att locka fler tillbaka till högskolan måste alla hinder bort, säger Josefin Utas.
Hon ser att det finns en generell rädsla för att anställa inom högskolan. Den kan nästan beskrivas som en annan kultur än den som finns inom näringslivet.
– I näringslivet planerar man så gott det går trots att det alltid inträffar oförutsedda saker. Den osäkerhet som finns på högskolan, till exempel att man inte får forskningsanslag, måste man kunna hantera på samma sätt som man kan i näringslivet, säger Josefin Utas.
Utredningen om forskarnas karriärvägar inom högskolan ska vara klar den 31 mars 2016.
