Sverige kan bli det första EU-landet som förbjuder mikroplast i kosmetiska produkter. Förra veckan kom förslaget från den utredning som regeringen har tillsatt.
Uppemot 40 ton mikroplast från kosmetiska produkter som tandkräm, duschgel, ansiktsrengöring och kroppsskrubb hamnar i Östersjön varje år, visar en underökning av Baltic Eye, Stockholms universitets Östersjöcentrum.
Regeringen vill minska spridningen av mikroplast i miljön och i början av förra året fick därför Kemikalieinspektionen uppdraget att utreda om det är möjligt att förbjuda mikroplast i kosmetika.
– Det här är långt ifrån den största utsläppskällan men det är källa som är lätt att åtgärda och dessutom helt onödig, säger Marie Löf, ekotoxikolog vid Baltic Eye.
Förra veckan överlämnade Kemikalieinspektionen sin rapport till miljöminister Åsa Romson och den innehåller ett förslag om förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter.
Kosmetikaindustrin har på eget initiativ redan påbörjat en frivillig utfasning av mikroplaster och ersatt dem med biologiskt nedbrytbara ingredienser som exempelvis krossade mandelskal eller aprikoskärnor.
– Industrins utfasning är positiv men den går långsamt eftersom den är frivillig. Ett förbud i Sverige bör snabbare kunna leda till ett förbud inom hela EU, säger Marie Löf.
Parallellt med Kemikalieinspektionens utredning om kosmetikaindustrin har Naturvårdsverket fått ett uppdrag att kartlägga de största källorna till mikroplast och förslå åtgärder för att begränsa utsläppen.
– De större källorna som färgflagor och nedbrytning av plastföremål är svårare att stoppa, säger Marie Löf.
Förbudet mot mikroplast i kosmetika kan införas från och med 1 januari 2018. Det kommer innebära att inga kosmetiska produkter med mikroplaster får säljas i Sverige.
Karin Virgin
