Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningGrönt ljus för avgiftsfria moocar

Grönt ljus för avgiftsfria moocar

Foto: Thinkstock/Biglike.
Foto: Thinkstock/Biglike.

Universitet och högskolor ska få använda sina utbildningsanslag för att anordna öppna nätbaserade kurser, så kallade moocs. Kurserna ska vara avgiftsfria men lärosätena ska kunna ta ut en avgift för kursintyg. Det här föreslår en utredning som har överlämnats till regeringen.

Sedan flera år erbjuder universitet och högskolor i många länder öppna nätbaserade kurser, så kallade Massive Open Online Courses, moocs (på svenska moocar). Lärosätena ställer inga krav på de som anmäler sig till kurserna. Det enda som krävs är en dator och tillgång till internet.

Några svenska lärosäten har också anordnat moocar och det finns intresse från fler. Ett hinder har hittills varit oklarheter kring vad som är tillåtet inom ramen för deras uppdrag. I vilken omfattning får lärosätena till exempel arrangera moocar och hur får de finansieras?

Regeringen gav i mars 2015 Universitetskanslersämbetet, UKÄ, uppdraget att utreda möjligheter och hinder med öppna nätbaserade utbildningar i Sverige.

Harriet Wallberg. Foto:  Melker Dahlstrand. melker@dahlstrand.se +46-70-630 20 88
Harriet Wallberg. Foto: Melker Dahlstrand.
melker@dahlstrand.se
+46-70-630 20 88

– Moocar står för en i grunden positiv utveckling, att göra kunskap tillgänglig för stora grupper människor. Den nya utbildningsformen kan bidra till det livslånga lärandet och att höja kunskapsnivån i samhället. Den ger också svenska lärosäten möjlighet att profilera sig internationellt. Det är bra för Sverige, sa universitetskansler Harriet Wallberg när UKÄ presenterades sin rapport vid ett seminarium på onsdagen.

UKÄ föreslår att universitet och högskolor ska få en möjlighet att arrangera öppna nätbaserade kurser och att det behövs en ny förordning som reglerar dessa

–  Förordningen behöver bara vara begränsad och innehålla de bestämmelser som behövs för att tillgodose vissa grundläggande krav på bland annat rättssäkerhet Den bör ge lärosätena stor frihet att själva utforma utbildningarna, förklarade Mikael Herjevik från UKÄ, en av utredarna, under seminariet.

UKÄ föreslår också att lärosätena ska få använda upp till 0,2 procent av sina anslag för att arrangera moocar. Små högskolor ska få möjlighet att söka särskilda medel från regeringen.

Utbildningen ska vara avgiftsfri men lärosätena ska kunna ta ut en administrativ avgift för att utfärda frivilliga kursintyg.

– UKÄ:s ambition har varit att skapa ett regelverk och presentera ett färdigt förslag som kan genomföras utan ytterligare utredning, sa Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och ansvarig för utredningen.

På seminariet medverkade också Maria Knutson Wedel, vicerektor, grundutbildning på Chalmers tekniska högskola och Ronny Sejersen, projektsamordnare på institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet. Båda delade med sig av sina erfarenheter av en handfull moocar som de två lärosätena har arrangerat.

En svårighet som båda tog upp var möjligheten att examinera studenterna.

– Det är egentligen inte möjligt att veta vem som egentligen sitter vid datorn och det är givetvis ett problem, sa Ronny Sejersen.

ur rapporten

Rapporten innehåller flera förslag som är riktade mot lärosätena:

  • De lärosäten som vill får möjligheter att utveckla öppna nätbaserade kurser, så kallade moocar.
  • Lärosätena får samtidigt möjligheter att utveckla hybrid-kurser, dvs. kurser som ges både som moocar och som utbildningsmoduler i ordinarie utbildning.
  • Samarbeten kring gemensamma nätbaserade utbildningsmoduler för likartade kurser på grundläggande nivå i ordinarie utbildning underlättas. Utbildningsmodulerna kan med fördel kombineras med lokala seminarier och lokal examination.

 

I USA där den här utbildningsformen funnits längre ä ni Sverige har flera lärosäten övergått till att ta ut en avgift för de här kurserna. Maria Knutson Widel både tror och hoppas att den utvecklingen inte kommer till Sverige.

– Vi har en helt annan tradition än USA dels av att utbildning ska vara gratis dels av folkbildning, säger hon.

Utredarna tar också upp de möjligheter att nå ut till stora grupper i samhället och hjälpa till att lösa stora samhällsutmaningar som de öppna nätbaserade utbildningarna ger. En sådan är flyktingfrågan.

Ronny Sejersen på Karolinska Institutet berättade att han tillsammans med kolleger alldeles nyligen inlett diskussioner med Arbetsförmedlingen om möjligheten att arrangera moocar för vårdutbildade som finns bland flyktingarna. Enligt beräkningar finns det omkring 1300 läkare bland de nyanlända.

– En nätbaserad öppen utbildning som vänder sig till sjuksköterskor och läkare skulle kunna innehålla kurser som patientsäkerhet, begreppet patienten i centrum, kulturella likheter och skillnader mellan Sverige och exempelvis Syrien, och hur Försäkringskassan i Sverige fungerar. Men diskussionerna har precis börjat och inga beslut är tagna, sa Ronny Sejersen.

När en förordning för öppna nätbaserade utbildningar kan vara klar finns det inget besked om i dag. Nu ska regeringen läsa rapporten och bestämma sig för hur man vill gå vidare.

 Karin Virgin

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.