Nöden är alla uppfinningars moder heter det. Men en ny studie från London School of Economics visar att länder med små inkomstskillnader är minst lika innovativa som de med stora.
Nöden är alla uppfinningars moder heter det. Men en ny studie från London School of Economics visar att länder med små inkomstskillnader är minst lika innovativa som de med stora.
Jämlika samhällen med små inkomstklyftor handlar inte bara om att det ger större tillit och mindre social oro i samhället. Ekonomisk forskning har också genom åren försökt fastställa vad som föder ekonomisk framgång och innovation i olika länder. Vanligen brukar man anta att jämställda ekonomier av skandinavisk modell är lika innovativa och välfungerande som mer marknadsorienterade av anglosaxisk sort.
2012 kom dock moteld mot det resonemanget. Då publicerade tre amerikanska forskare vid National Bureau of Economic Research en studie där man genom att bland annat studera antalet patentansökningar kom fram till att mer ojämlika samhällen med stora inkomstskillnader är mer innovativa. Det lönar sig helt enkelt bättre att vara riktigt, riktigt framgångsrik i ett samhälle som USA än i Skandinavien där de sociala skyddsnäten är bättre och inkomstskillnaderna är mindre.
Men nu har Jonathan Hopkin, Victor Lapuente och Lovisa Möller, forskare vid London School of Economics, granskat de amerikanska forskarnas rapport och kommit till ett annat resultat. USA har visserligen haft fler patentansökningar är de skandinaviska länderna de senaste tjugo åren men om man tittar på det senaste femtio åren ligger Sverige bättre till. Inget annat anglosaxiskt land har heller nått upp till USA:s nivå.
Forskarna ser också att en hel del av de amerikanske ansökningarna inte har så mycket med nydanande innovation att göra som att skydda egna produkter och genom patentstrider knäcka konkurrenter.
Londonforskarna har också gjort egna studier där man tittar på hur BNP per capita och OECD-länders ranking i Global Innovation Index 2013 överensstämmer. Resultatet visar att länder med hög medelinkomst per capita placerar sig bättre i Global Innovation Index än de med låga medelinkomster.
Slutsatsen av de tre Londonforskarnas arbete är att innovationskraft inte handlar om utsikten för stora belöningar till ett litet antal aktörer på toppen utan att det i högre grad handlar om bra regelverk och stora investeringar i forskning och utveckling inom både privat- och offentlig sektor. Stora inkomstskillnader i samhället är inte något som forskarna identifierar som en framgångsfaktor.
Jenny Grensman
