Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningHållbarhet en utmaning för akademin

Hållbarhet en utmaning för akademin

Sverige är egentligen bra på forskning om hållbarhet, men om vi ska bli världsledande behövs bättre finansiering och nya karriärvägar. Det framkom i går på Akademikernas högskolepolitiska forum om hållbarhet.

Tidigare har tillväxten alltid varit huvudmålet och att göra något för miljön har mest betraktats som en uppoffring. Men förra året, 2015, kan kallas för ett slags social brytpunkt, för i dag har det ändrats. I dag har hållbarheten blivit en huvudstrategi, både inom näringslivet och politiken.

Johan Rockström Foto: M. Axelsson/Azote

Det sade huvudtalaren på Sacos seminarium, Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Center och Sveriges kanske tyngst vägande miljöexpert i dag. Han hänvisade till den lyckade överenskommelsen i klimatförhandlingarna i Paris i höstas och andra internationella politiska avtal. Han ser dem som effekter av ett växande intresse för miljöfrågorna.

Men han pekade också på klyftan mellan de omfattande internationella överenskommelserna och de betydligt blygsammare satsningar som enskilda länder har bundit sig för. Här, menade Rockström, har akademin en stor uppgift framför sig.

– Vi måste koppla de nya politiska planerna till akademiskt kunnande, sade han. Hållbarhet är den enda vägen till välfärd, men hur ska det gå till? Det är en enorm akademisk utmaning.

Han tog också upp att vi är på väg in i en era med exponentiellt snabb utveckling inom digital teknik och nanoteknologi och andra områden. Han ville se en koppling mellan den höga innovationsnivån och den nya hållbarhetsagendan, något som ingen riktigt har gjort hittills, menade han. Frågan är alltså hur den tekniska revolutionen ska administreras så att den bidrar till den nödvändiga ökningen av ökad hållbarhet i världen.

– Sustainability Science, tvärvetenskaplig miljöforskning, borde bli en helt egen disciplin, sade han. Nästa forskningsproposition borde få en profil på detta. Sverige är åtminstone den minst dåliga i klassen. Vi skulle kunna bli en supernation på området.

Ett seminarium handlade om hur robotarna och digitaliseringen ändrar samhället. Petter Ögren, robotforskare vid KTH, berättade om hur ABB gått från att bygga stora industrirobotar som var krångliga att programmera, till att alltmer satsa på små smidiga robotar som kan arbeta tillsammans med människor. Han konstaterade, bara halvt på skämt, att hans professorskolleger ibland irriterade sig på att ABB numera ”försökte sno” deras doktorander.

Han såg också framför sig hur självkörande bilar i framtiden minskade behovet av att ha en egen bil när man enkelt kan beställa en förarlös och därför billig taxi i stället. Färre privatägda bilar frigör också stora ytor längs gatorna i städerna, ytor som i dag går åt till parkering.

Mårten Blix, doktor i nationalekonomi, tog upp hur den snabba digitaliseringen påverkar samhället. Han la fram tre alternativa perspektiv. Enligt vissa forskare kommer automatiseringen innebära att många yrkesgrupper, allt från chaufförer och kontorsassistenter till ekonomer och jurister, förlorar sina jobb. Andra hävdar att det inte är något speciellt med digitaliseringen. Människan har alltid befunnit sig mitt i en strukturomvandling av något slag, medan ytterligare en grupp, dit han räknade sig själv, tror att jobben i stor utsträckning blir kvar, men att omställningen kommer att medföra vissa spänningar i samhället.

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, tyckte att det finns en tröghet i hur man publicerar och en slentrian i hur forskningspengar delas ut. Tvärvetenskap missgynnas. Han efterfrågade bättre möjlighet att att göra karriär i forskningen och även mer pengar till mer fantasifull forskning. Samtidigt finns en trend som pekar åt andra hållet. Enligt Irina Reyes, sakkunnig i EU-kommissionen, ändras forskningens karaktär oåterkalleligen av den digitala tekniken. Den bidrar till att allt fler forskare arbetar med öppna data, så kallad open science.

Joakim Palme. Foto: Delmi

Sist ut bland föreläsarna var Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet och ordförande för Delegationen för migrationsstudier, Delmi. Han kom in på frågan om hur olika forskningsområden kan korsbefrukta varandra.

– Jag ser på en rad områden att det finns otroligt fruktbara samarbeten mellan humanistiska ämnen och naturvetenskapen, sade han. Språkforskning, där man ser bilder av hur hjärnan aktiveras av vissa språktester, till exempel.

Han pekade också på att ämnen som nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi närmar sig varandra, där de främsta nationalekonomerna numera är mycket aktiva på miljöområdet.

I ett svar på en fråga från publiken kritiserade han också lärosätenas finansiering. Han sade att systemen var stela och hade stora inslag av ad hoc-lösningar.

– För 15 år sedan satsade man på centers of excellence, utan att riktigt veta varför det var så bra. Sedan har man satsat på framstående enstaka forskare, och sedan på yngre forskare.

Joakim Palme tyckte att sådana satsningar verkar mer drivna av modeflugor än av bevis för att de skulle vara särskilt framgångsrika. Han efterfrågade därför längre projektperioder och större frihet för forskare att använda sina forskningsmedel.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

Måste man vara med på sociala aktiviteter på jobbet?

8
Bowlingkväll, fredagsquiz eller after work med jobbet. Hur gör man om man bara vill utföra sitt arbete och inte har lust att socialisera med kollegorna efter jobbet?   

Verktyg i kampen mot Alzheimers vinner Lilla Polhemspriset

0
I sitt examensarbete har Jonathan Södergren utforskat nya sätt att använda bananflugor i kampen mot Alzheimers. För det har han nu tilldelats Lilla Polhemspriset 2023. 
Martin Bretz

”Svartnade när jag dök, vaknade med huvudet ner i vattnet”

0
Ett dyk från en bastuflotte gjorde Martin Bretz förlamad. Trots det kunde han plugga till civilingenjör och jobbar nu heltid.

Mattias på FMV hjälper polisen som fjällräddare

0
Vissa dagar lämnar Mattias Söderin med kort varsel jobbet som systemingenjör på FMV för att hjälpa polisen med fjällräddning vid branta stup och klippor.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.