Facken inom industrin har i dag, torsdag, hållit en pressträff för att kommentera det mycket komplicerade läget i avtalsförhandlingarna. – Arbetsgivarsidan måste komma tillbaka till verkligheten och se vad som verkligen händer och inte bara titta bakåt, på gamla siffror, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius. (UPPDATERAD)
Innan den sista mars ska Facken inom industrin få till ett nytt avtal med arbetsgivarsidan. Det är målet. Men i nuläget står parterna långt ifrån varandra. Kommer de inte överens kan det bli konflikt.
I förra veckan sade Facken inom industrin, där Sveriges Ingenjörer ingår, ja (med vissa förbehåll) till den första avtalsskiss som Opo, de opartiska ordförandena, lagt fram. Arbetsgivarsidan har sagt nej till skissen. Enligt Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe är fackens krav för höga. Facken har begärt 2,8 procent i löneökningar, men arbetsgivarsidan anser att den svenska ekonomin går för dåligt och vill helst se en löneökning på en halv procent. IF Metalls ordförande Anders Ferbe har tagit arbetsgivarsidans nej som ett tecken på intern splittring, men också som ett sätt att skapa osäkerhet och sätta press på fackens löneanspråk.
”Vi har aldrig varit med om en sådan situation som vi är med om nu
– Vi har aldrig varit med om en sådan situation som vi är med om nu, sade IF Metalls ordförande Anders Ferbe, under Facken inom industrins pressträff på torsdagseftermiddagen och syftade på att det inte ens finns en grundskiss som parterna är överens om så här nära deadline.
Facken inom industrins representanter stod samlade i IF Metalls lokaler i centrala Stockholm för att tala om det svåra avtalsläget och för att visa att det inte alls går så dåligt för svensk ekonomi som arbetsgivarsidan påstår. Facken har redan argumenterat för detta i en debattartikel i torsdagens nummer av Dagens industri, där de lyfter fram statistik som ska visa att den svenska ekonomin, tvärtemot vad motparten säger, går allt bättre.
– Just nu utvecklas svensk ekonomi starkt, sade Unionens ordförande Martin Linder under pressträffen.
Enligt den statistik som facken lyfter fram i både debattartikeln och under pressträffen, baserad på siffror från bland annat SCB, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Eurostat, har industriproduktionen ökat med 4 procent förra året och industrins produktivitet har ökat med lika mycket. Tittar man på Tyskland, ett land som ses som särskilt viktigt ur konkurrenssynpunkt för Sverige, har de svenska arbetskraftskostnaderna sjunkit med cirka 10 procent. Löneökningarna i tysk tillverkningsindustri ökar också snabbare än i en svenska.
– Svensk ekonomi är sämre i dag än 1998– 2008, alltså före finanskrisen. Men som ni ser på bilden så ökar produktiviteten, sade Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius och visade upp en graf baserad på statistik från SCB. Den utveckling som de (läs arbetsgivarsidan, reds.anm) säger inte finns, det stämmer alltså inte, sade Camilla Frankelius.
Efter pressträffen kommenterade Camilla Frankelius läget ytterligare.
– Våra presenterade siffror är inte tagna ur luften, utan det är offentliga siffror som ger stöd till vår syn på den ekonomiska situationen. Sverige har haft ett tufft läge bakåt i tiden, bland annat sett till den svenska kronan. Arbetsgivarsidans bild, att allt är nattsvart och under isen, är något helt annat än vad andra ser. Produktiviteten till exempel ser vi ökar och arbetskraftskostnaderna är i jämförelse med andra länder inte alls i de nivåer som arbetsgivarsidan påstår utan har normaliserats, sade Camilla Frankelius till Ingenjören och fortsatte:
– Det jag tycker är väldigt viktigt att notera att vi inte ställer högre krav och inte heller lägre krav än i förra avtalsrörelsen. Det här är krav som är bra för både medlemmarna, för produktiviteten och för Sverige. Industrin är viktig för Sverige och de krav vi har ställt är väl avvägda utifrån det, avslutade Camilla Frankelius.
En risk med att avtalet inte blir klart till månadsskiftet är att även andra avtalsområden på arbetsmarknaden kan påverkas och att konfliktrisk då kan uppstå även där, kommenterade Anders Ferbe under pressträffen.
Efter dagens fackliga pressträff har Teknikföretagen publicerat en kommentar från deras förhandlingschef Anders Weihe:
– Vi gör en annan bedömning då konkurrenskraften inte har förbättrats. Vi kan inte utgå från svängningar i valutans värde och med undantag från motorfordon ser vi en nedåtgående trend inom industrin, säger han.
I påsk återupptas förhandlingarna mellan parterna.
Ania Obminska
Är det inte samma teknikföretag som skriker ingenjörsbrist konstant? Varför är det ingenjörsbrist om det inte finns någon uppgång i produktionen?
Jag tycker det blir mycket handviftande med argument från båda parter. Vi är ändå ingenjörer som är inblandade, så varför inte ta fram ett Excel dokument där man går från branch till branch och ser möjligheter och hot. Mer transparens kan inte vara så svårt. Tyvärr måste man nog då se på närmaste historia bakåt för att prognosticera framtiden, annars blir det gärna en alltför subjektiv vinklad spådom som mest blir enligt modellen ”så mycket som möjligt”. Vilket är kanske bra på kort sikt men inte för ett hållbart tänk för Sveriges industri och jobb för våra barn i framtiden.
Vore nog nyttigt inför framtiden om facket då och då strejkade så att arbetsgivaren inte slår sig till ro med förvissningen om att ”de ändå aldrig strejkar trots hot där om”!!!