Svensk forskning och utveckling klarar sig bra i jämförelse med andra OECD-länder, men samtidigt finns tecken på ett försvagat system för både svensk forskning och innovation, enligt en ny OECD-rapport.
läs mer
Läs OECD Reviews of Innovation Policy Sweden 2016 här.
Redan OECD Reviews of Innovation Policy för Sverige 2012 visade tecken på att Sverige förlorar mark jämfört med Danmark, Nederländerna och Schweiz. Svenska företag investerade inte lika mycket pengar i forskning och utveckling som tidigare. Två satsningar som skulle bidra till en positiv utveckling var att öka basanslagen till universiteten och att satsa mer på strategiska forskningsområden, SFO. Men satsningarna har inte bidragit till den tänkta effekten på forskningskvaliteten, enligt OECD:s nya rapport med fokus på Sveriges forskning och innovationskraft 2016, som OECD:s director for Science, Technology and Innovation Andrew W. Wyckhoff presenterade under ett seminarium på Entreprenörskapsforum i Stockholm.
– Ni är i toppen av klassen om vi tittar på OECD-länderna, men ni kan alltid göra mer, sade han och förklarade att Sveriges utveckling inte är tillräckligt bra, särskilt om man tittar på jämförbara länder som knappar in.
Enligt den nya OECD-rapporten behöver forskningen vid svenska universitet stärkas. Arbetet med strategiska forskningsområden har funkat bra där medlem har använts på ett strategiskt sätt, men enligt OECD är det bara ett fåtal svenska universitet som faktiskt har haft en fungerande strategi för sina SFO:s. Om Sverige vill fortsätta ha en hög nivå på sin forskning måste man ta itu med både svagt ledarskap en bristande strategisk förmåga på lärosätena, enligt OECD-rapporten. Mer specialisering och ökade resurser till prioriterade forskningsområden behövs. I dag hindras svenska universitet från att göra strategiska val och investeringar, då det finns en motsättning mellan idén om akademisk frihet, lärosätenas och forskarnas självstyre samt svaga interna strukturer för styre, enligt rapporten.
För att knyta samman offentlig forskning och innovation behöver man titta på både riktlinjer, styrning och samarbetsmekanismer, men de största utmaningarna finns kanske på den övergripande systemnivån, enligt rapporten:
”Svenska lagstiftare borde, tillsammans med relevanta intressenter, uppfinna och implementera en nationell målmekanism som kan bygga en större konsensus kring stora prioriteringsområden, utan att utesluta andra forsknings- och innovationsansträngningar som är viktiga i ett välfungerande innovationssystem”.
Ania Obminska
