Foto: Thinkstock.
Digitalisering, robotisering och en åldrande befolkning kräver en rad reformer för att arbetsmarknaden ska kunna gå på två ben. Det handlar bland annat om ständig kompetensutveckling och åtgärder som gör det lättare för fler att få ett jobb. Det skriver Analysgruppen arbete i framtiden i sin slutrapport.
Digitalisering, robotisering och en åldrande befolkning kräver en rad reformer för att arbetsmarknaden ska kunna gå på två ben. Det handlar bland annat om ständig kompetensutveckling och åtgärder som gör det lättare för fler att få ett jobb. Det skriver Analysgruppen arbete i framtiden i sin slutrapport.
Just nu växer svensk ekonomi snabbt men prognoserna för framtiden varnar för kärvare tider. På sikt måste arbetsmarkanden kunna möta flera trender som utan beredkap riskerar att leda till en betydligt högre arbetslöshet.
I mars 2015 inrättade framtidsminister Kristina Persson en analysgrupp för arbetet i framtiden. Uppdraget var att analysera och beskriva de villkor, utmaningar och möjligheter som Sverige måste klara av för att inte få en skenande arbetslöshet om 10-15 år.
I analysgruppens slutrapport som kom i början av veckan pekar man ut de största trenderna och utmaningarna på arbetsmarknaden: globalisering, digitalisering och robotisering samt den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning och en omfattande migration.
Rapporten tar upp två områden där det krävs reformer och insatser för att arbetsmarkanden ska fungera i framtiden och för att arbetslösheten inte ska stiga kraftigt.
1. Mer flexibilitet och ständigt lärande
Bättre förutsättningar för livslång kompetensutveckling och möjlighet till utbildning även för dem som har jobb.
2. Underlätta inträdet och inkludera alla i arbetslivet.
Fler vägar från skola till arbete och bättra matchning för att få fler i arbete.
Dessutom ser gruppen ett behov av att förändra socialförsäkringssystemet.
Den heta frågan om lägre ingångslöner har gruppen valt att inte ta ställning till. ”Om behovet av låglönejobb och lägre ingångslöner går åsikterna isär i den allmänna debatten, liksom i analysgruppen. Av två skäl har gruppen dock valt att inte närmare behandla frågan. Det ena är att det inte är statsmaktens uppgift att sätta löner. Den svenska modellen med kollektivavtal mellan parterna bör förbli det dominerande lönesättningssystemet. Det är parternas uppgift att konstruera lämpliga lönestegar som möjliggör både inträde och avancemang på arbetsmarknaden. Det andra skälet är att vi tolkar det uppdrag vi fått så att de förslag vi lämnar inte bara ska bidra till hög sysselsättning och låg arbetslöshet utan också motverka växande inkomstklyftor”, skriver rapportförfattarna.
Läs rapporten
Bland de förslag till reformer som gruppen föreslår finns bland andra: en omläggning av skattesystemet där skatten på arbete sänks, en revidering av socialförsäkringarna som stärker skyddet för kvinnor, utbildning för alla under hela yrkeslivet och fler vägar till arbete för dem som saknar gymnasieutbildning.
Utredarna påpekar också att den svenska modellen behöver anpassas till den digitala ekonomin med större inslag av andra anställningsformer än fasta anställningar.
