Under den jämförelsevis fina ytan lider den svenska ekonomin av en serie allvarliga systemfel. Sophie Nachemson-Ekwall, doktor i företagsekonomi och före detta ekonomijournalist, presenterade i går på Miljödagen en skarpladdad rapport .
Sophie Nachemson-Ekwall, före detta ekonomijournalist och numera doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, levererade stark kritik mot hur den svenska ekonomin är uppbyggd när hon i går intog scenen som huvudtalare på hotell Hilton vid Slussen i Stockholm på Sveriges Ingenjörers årliga arrangemang Miljödagen.
Årets tema var hållbart ägande och hon presenterade sin rapport En hållbar ägararkitektur för Sverige som precis har släppts. Den handlar mer ekonomi än miljö, men hur företagen ägs och drivs är förstås viktigt för hur samhället ska möta alla sorters utmaningar, inte minst de miljömässiga.
– Svenska företag är besatta av vinstmaximering, sade Sophie Nachemson-Ekwall. Det skadar tilliten. Vi behöver flera modeller som kan balansera de här extrema krafterna.
Rapporten, eller idéskriften som hon själv kallar den, bygger på ett 60-tal djupintervjuer och genomläsning av ännu fler ekonomiska rapporter. Hon har skrivit den på uppdrag av tankesmedjan Global Utmaning, som också var medarrangör i årets upplaga av Miljödagen. I sin text konstaterar hon tidigt att Sverige mår förhållandevis bra jämfört med många andra EU-länder – till det yttre. Men senare skriver hon: ”Kan det vara så att Sverige de senaste 20-30 åren mest ägnat kraft åt inhemska rationaliseringar som hållit uppe vinster och löner men långsamt urholkat den långsiktiga tillväxtbasen?”
Hennes poäng är att Sveriges ekonomi lider av ett antal systemfel. En av dem är att näringslivet är så polariserat, med en så stark uppdelning i å enda sidan en offentlig sektor och å andra sidan ett vinstdrivande näringsliv.
– Sverige saknar kunskap i andra sätt att organisera företag, sade hon
I Sverige finns heller inga regler som gynnar ett mer mångfaldigt ägande. Till exempel är de personalägda kooperativen mycket få i Sverige, trots att de växer mycket starkt i övriga Europa. I Sverige utgör de en mycket liten del av ekonomin, endast några procent. Deras andel skulle kunna fördubblas. Enligt Sophie Nachemson-Ekwall har kooperativa företag ofta bättre chanser att överleva i kristider.
En annan svaghet är den svenska aktiebolagslagen som gör svenska bolag ovanligt lätta att köpa upp och driva kortsiktigt för vinstmaximering.
Uppköpsreglerna gör att Sverige lätt förlorar kontroll över lönsamma företag. Att svenska företag köps upp varvid huvudkontoren hamnar utomlands är ett bekymmer, enligt Sophie Nachemson-Ekwall, eftersom forskning nu har visat att de som tar investeringsbesluten ofta visar så kallad home-bias, det vill säga en tendens att investera mer i företag som ligger geografiskt nära.
Bakom det svenska IT-undret med många startups ligger till mycket stor del utländskt kapital. När svenska investerare inte följer upp flyttar de växande IT-bolagen förr eller senare utomlands.
Men hon efterfrågade också mer långsiktiga investeringar. Kapitalet kommer ofta från institutionella placerare och det blir alltmer flyktigt. Dessutom placerar de institutionella ägarna nästan inga pengar alls i små- och medelstora företag.
AP-fonderna får bara äga tio procent i ett svenskt bolag, vilket gör att det inte lönar sig att investera tid och resurser i att köpa aktier i ett litet eller medelstort företag.
För att åstadkomma en förändring vill hon se en vidgad diskussion om hur företagen i det svenska näringslivet ska se ut. I slutet av rapporten föreslår Nachemson vad hon kallar en ny svensk ägararkitektur där hon bland annat vill se fler kooperativt ägda företag.
Hon föreslår att AP-fonderna ska få placera mer i små- och medelstora företag. Dessutom efterfrågar hon personaloptioner och riskkapitalavdrag för att underlätta innovationer och investeringar i sociala företag. Men kanske allra främst skriver hon att den svenska aktiebolagslagen bör flytta fokus från att maximera kortsiktiga aktieägarvärden till att i stället maximera bolagets långsiktiga värde.
Efter huvudtalaren följde ett par paneldebatter om långsiktigt bolagsägande. Dagen avslutades med utdelning av Sveriges Ingenjörers Miljöpris till Kristina Sandberg och Staffan Söderberg för att ha så framgångsrikt ha lett de internationella förhandlingarna kring miljöstandarden ISO 26000.
Sture Henckel
