Under doktorandtiden på Caltech i Kalifornien upplevde Anna Abelin en frustration över de dåliga arbetsverktyg som fanns. Det gav henne idén till Loredge – en social plattform för forskning, som nu testas vid KTH.
Teamet bakom Loredge. Fotograf: Cecilia Abelin
Under doktorandtiden på Caltech i Kalifornien upplevde Anna Abelin en frustration över de dåliga arbetsverktyg som fanns. Det gav henne idén till Loredge – en social plattform för forskning, som nu testas vid KTH.
Som forskare läser du mycket forskningslitteratur. Men hur gör du det på bästa sätt, så att du enkelt kan hitta den litteratur som är mest intressant att läsa, läser den effektivt och sedan bevarar den kunskap som du har inhämtat på ett sådant sätt att du enkelt hittar den relevanta informationen även om du letar efter den flera år framåt i tiden?
Alla sätt att arbeta i datorn översätter egentligen bara det arbete man tidigare gjorde manuellt. Så upplevde ingenjören Anna Abelin det under sin period som doktorand på Caltech, California Institute of Technology. Trots alla möjligheter tog man inte vara på den digitala kraft som fanns. Idén bakom den sociala plattformen Loredge, som smyglanseras i höst, är att göra just det. Här ska du kunna strukturera kunskap mer effektivt och på ett sätt som känns logiskt, vare sig det handlar om att inhämta eller att bearbeta information. Anna Abelin beskriver plattformen som ett sätt att kurera kunskap.
Anna Abelin. Foto: Cecilia Abelin
– Det finns som en pdf-läsare som gör pdf:erna interaktiva, både för dig själv och för att du ska kunna samarbeta med andra. Loredge är inte någon delningssajt, utan det är en förutsättning att användarna som samarbetar har laglig tillgång till samma fil. Det är en applikation som du laddar ner till din dator, läsplatta och mobil och där informationen lagras i molnet så att ändringarna finns kvar även om du byter plattform, förklarar Anna Abelin.
– På det stora hela är plattformen tänkt att användas av alla som jobbar med text, så det kan vara både forskare, studenter, journalister eller verksamma inom näringslivet, till exempel. Just nu vänder vi oss framför allt till studenter och forskare, för det är utifrån mina erfarenheter som student och forskare som jag fick min idé. Olika yrkesgrupper kommer nog att använda olika funktioner olika mycket, säger Anna Abelin.
En viktig del av plattformen är enligt Anna Abelin möjligheten att göra det enklare för akademin och näringslivet att kommunicera med varandra.
– Eftersom plattformen handlar om kunskap ska du som forskare kunna visa på vilken kunskap du tycker är viktig att lyfta fram i din forskning, eller vad du tycker är viktigt i andras forskning. Verksamma i näringslivet kan använda plattformen för att hitta forskare med en viss spetskompetens. I dagsläget är det svårt för många forskare att nå ut, och även att kapitalisera på sin forskning. För näringslivet är det svårt att hitta relevant forskning, säger hon.
Vad är målet med Loredge?
– Att ge folk möjlighet att bygga på sin kunskap och kunna lyssna på de personer som de vill lyssna på, och att hela tiden göra det källkritiskt. Du kan specificera vilken information du vill ta del av. Det funkar inte som Google, där du kan köpa en plats för att synas mer. Vi vill att folk ska bli mycket mer medvetna om varifrån kunskap och information kommer. Du ska till exempel kunna välja att ta del av synpunkter från en grupp matematikprofessorer om du vill, eller alla forskare som är verksamma vid ett visst universitet. Förutsättningen är att de och du har plattformen, att de har gjort sin information publik eller att de väljer att dela den med dig.
– Om du sitter på ett litet företag i Sverige och har ett forskningsrelaterat problem ska du kunna hitta en forskare som sitter med just det problemet, även om forskaren sitter i Schweiz.
Just nu håller utvecklarna av Loredge på att göra en studie av verktyget på KTH. Hittills har 120 personer testat plattformen och 300 står på väntelista för att få tillgång till verktyget när det lanseras, till en början i lite mindre skala. Plattformen kommer att bygga på att enskilda användare tecknar en månadsprenumeration, eller att universitet eller företag köper en platt licens som gör det möjligt för studenter, forskare och anställda att få tillgång till verktyget. För en enskild användare kan kostnaden landa på någonstans runt 50 kronor i månaden, men prislappen är inte helt klar ännu.
I höst smyglanseras plattformen på ett par lärosäten i Stockholm och på några företag som har visat sitt intresse och som har viss koppling till forskning eller akademin. En lite större lansering är inplanerad under 2017, där Sverige och vissa universitet i andra länder ingår. Den stora, globala, lanseringen väntas bli under 2018.
Ania Obminska
