Ny teknik ger arbetsgivarna ständigt nya möjligheter att kontrollera och övervaka anställda. Lokala avtal är den bästa lösningen för att reglera integritetsfrågorna anser Annamaria Westregård, universitetslektor i arbetsrätt som har doktorerat om integritetsfrågor i arbetslivet.
Den personliga integriteten på arbetsplatser handlade länge om arbetsgivarens möjligheter att läsa de anställdas mejl och obligatoriska drogtester. Den snabba teknikutvecklingen har gett arbetsgivarna nya möjligheter att övervaka och det väcker frågor om var gränsen ska gå.
I dag handlar personlig integritet på jobbet om allt från att chefen kan se hur många samtal personalen i kundtjänst besvarar i timmen och när de lämnar telefonen för att gå på toaletten, till kameraövervakning eller att tjänstebilar utrustas med GPS så att arbetsgivaren ser var bilarna befinner sig och på så vis övervakar sina anställda i realtid.
Vid sidan om slumpvisa oanmälda drogtester som förekommit länge blir hälsotester allt vanligare och blodprover kan ge arbetsgivarna information som inte var tillgänglig tidigare. DNA-tester i samband med anställningar är en sådan möjlighet. Risken för att utveckla sjukdomar kan få arbetsgivare att tveka inför en anställning. Kanske finns det en friskare kandidat med samma erfarenhet och kompetens?
Regeringen har vid ett flertal tillfällen försökt att reglera integritet i arbetslivet med en ny lagstiftning. Utredningar presenterades 1998, 2002 och 2009. I dag ställer sig många frågan om mer lagstiftning ens är möjligt. Hur utformas en lag som fortfarande går att tillämpa och som fungerar om fem år?
Annamaria Westregård, universitetslektor i arbetsrätt vid Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet tillhör dem som är tveksamma till en ny lag.
– Teknikutvecklingen går så snabbt att det ständigt dyker upp kryphål, säger hon.
Ett exempel är den utredning som för två år sedan föreslog att det skulle vara förbjudet för arbetsgivare att begära utdrag ur belastningsregistret. Strax efter att utredningen presenterats lanserades den svenska webbplatsen Lexbase som offentliggör personer som varit föremål för juridisk prövning. Reaktionerna var starka men webbplatsen bryter inte med nuvarande lagstiftning.
– Man kan inte hindra arbetsgivare från att titta på öppna siter. Det här gjorde att utredningen kroknade, säger Annamaria Westregård.
I dag regleras integritetsfrågor på många arbetsplatser antingen i en företagpolicy eller i ett lokalt avtal mellan arbetsgivaren och det lokala facket. Den utredning om integritet i arbetslivet som presenterades 2009 föreslog att fler frågor skulle regleras i centrala kollektivavtal men Annamaria Westregård tror mer på lokala överenskommelser.
– Många övervakningsfrågor är väldigt företagsspecifika och därför fungerar policy eller lokala avtal oftast bäst. Lokala avtal ger facken möjlighet att ställa krav på arbetsgivarna. I frågan om drogtester kan facken exempelvis kräva ett bra rehabiliteringsprogram för dem som testas positivt, säger hon.
Problemet med avtal istället för lagstiftning är hur frågorna hanteras på arbetsplatser som inte omfattas av kollektivavtal eller där det finns kollektivavtal men saknas en lokal facklig företrädare.
läs mer
Tidigare artiklar:Anställda övervakas allt mer.
– Det uppstår alltid problem när det inte finns en aktiv lokal fackklubb. För att den svenska modellen ska fungera ska det helst finnas en aktiv lokal klubb. Det gäller inte bara i frågor om övervakning och integritet. Hela idén med modellen faller om det inte finns en motpart.
På företag med kollektivavtal men utan lokal facklig verksamhet kan centrala ombudsmän bli arbetsgivarnas motpart i förhandlingar.
– Det kan fungera alldeles utmärkt och där det saknas kollektivavtal har arbetsgivarna inte fria händer. Vi har praxis att luta oss mot och den ger ett skydd tillsammans med Europakonventionen och andra grundlagsregler.
Karin Virgin
