PTK tveksamt till hälsoväxling

Regeringens förslag om så kallad hälsoväxling är ett försök att komma åt den stigande sjukfrånvaron och kan enligt PTK inte bara avfärdas, men det kan också innebära att de som redan är svaga på arbetsmarknaden får det ännu svårare att få fast jobb.

Regeringens förslag om så kallad hälsoväxling är ett försök att komma åt den stigande sjukfrånvaron och kan enligt PTK inte bara avfärdas, men det kan också innebära att de som redan är svaga på arbetsmarknaden får det ännu svårare att få fast jobb.

Nyligen presenterade regeringen sin plan för så kallad hälsoväxling. Det är en del i ett större åtgärdsprogram för att minska antalet sjukdagar som har fördubblats sedan 2010. Hälsoväxlingen innebär att arbetsgivaren efter de första 90 dagarna blir skyldig att betala 25 procent av arbetstagarens sjukpenning, i form av en särskild sjukförsäkringsavgift. Tanken är att den ökade kostnaden ska ge arbetsgivarna ett starkare incitament att ta hand om sin personal så att de inte blir sjuka över huvud taget, samt att underlätta för sjukskrivna att komma tillbaka till jobbet.

Förslaget om hälsoväxling grundar sig delvis på en nederländsk reform som kom för några år sedan. Den har fungerat så till vida att den har drivit ner sjukskrivningarna. Men den anses också ha bidragit till att polarisera den holländska arbetsmarknaden, så att de svaga har fått ännu svårare att få jobb.

Ulrika Öberg. Foto: Lina Haskel

PTK, där Sveriges Ingenjörer ingår, avvisar inte helt regeringens försök att få ner sjukfrånvaron i sitt remissvar. Utredaren Ulrika Öberg tror att det kan leda till att vissa arbetsgivare ser till att jobba mer aktivt med att ta hand om personalen. Men hon ser också risker med förslaget.

– Somliga arbetsgivare kanske blir väldigt nogräknade med vilka de anställer, säger hon. Det kan bli vanligare att arbetsgivaren vill köpa ut medarbetare som har en historia med långa sjukskrivningar.

Regeringen har försökt mjuka upp förslaget genom olika randvillkor. För det första gör regeringen förslaget kostnadsneutralt gentemot företagen på gruppnivå genom att sänka arbetsgivaravgiften med 0,16 procent.

Det ska också finnas ett fribelopp på 33 500 kronor. För de flesta företag med få anställda kommer det att innebära att de mycket sällan behöver betala den extra sjukförsäkringsavgiften. För företag med många anställda kommer summan däremot snabbt att överskridas eftersom fribeloppet gäller för hela företaget – inte per anställd.

Många arbetsgivare har låga sjukskrivningstal. För andra grupper, inte minst vissa yrken inom vård, skola och omsorg, är siffrorna dystrare. För att de personer som har en historia med långa sjukskrivningar inte ska bli svåra att anställa, kommer de att undantas från arbetsgivarens nya ansvar. En person med stor risk för långvarig sjukfrånvaro kan då få ett särskilt intyg som vid anställning befriar arbetsgivaren från det nya ansvaret.

– Det kan å andra sidan bli stigmatiserande för den arbetssökande, säger Ulrika Öberg.

Att arbetsgivaren kan bli tvungen att under lång tid betala sjukpenning innebär en ny osäkerhet för arbetsgivarna. Stora bolag kan möjligen lösa problemet genom att köpa olika försäkringslösningar. För små företag kan det bli svårare, med risk för att fler småföretag väljer att inte växa av rädsla för att dra på sig ansvar. För enmansföretag kan konsekvenserna i värsta fall bli väldigt svåra. En enmansföretagare med aktiebolag som blir långtidssjukskriven blir utan sin inkomst, men ska ändå betala in 25 procent av sjukförsäkringen till ett skattekonto.

Regeringen har gett parterna på arbetsmarknaden en tidsfrist att själva hitta en lösning som ger liknande resultat. Det skulle i så fall bli fråga om breda uppgörelser för både förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Men det blir i så fall en uppgörelse under galgen, för regeringen vill ha svar senast i augusti. Annars är planen att hälsoväxlingen kommer med som en del i 2017 års vårbudget och att den börjar gälla den första juli samma år.

Sture Henckel