Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivPTK tveksamt till hälsoväxling

PTK tveksamt till hälsoväxling

Regeringens förslag om så kallad hälsoväxling är ett försök att komma åt den stigande sjukfrånvaron och kan enligt PTK inte bara avfärdas, men det kan också innebära att de som redan är svaga på arbetsmarknaden får det ännu svårare att få fast jobb.

Nyligen presenterade regeringen sin plan för så kallad hälsoväxling. Det är en del i ett större åtgärdsprogram för att minska antalet sjukdagar som har fördubblats sedan 2010. Hälsoväxlingen innebär att arbetsgivaren efter de första 90 dagarna blir skyldig att betala 25 procent av arbetstagarens sjukpenning, i form av en särskild sjukförsäkringsavgift. Tanken är att den ökade kostnaden ska ge arbetsgivarna ett starkare incitament att ta hand om sin personal så att de inte blir sjuka över huvud taget, samt att underlätta för sjukskrivna att komma tillbaka till jobbet.

Förslaget om hälsoväxling grundar sig delvis på en nederländsk reform som kom för några år sedan. Den har fungerat så till vida att den har drivit ner sjukskrivningarna. Men den anses också ha bidragit till att polarisera den holländska arbetsmarknaden, så att de svaga har fått ännu svårare att få jobb.

Ulrika Öberg. Foto: Lina Haskel

PTK, där Sveriges Ingenjörer ingår, avvisar inte helt regeringens försök att få ner sjukfrånvaron i sitt remissvar. Utredaren Ulrika Öberg tror att det kan leda till att vissa arbetsgivare ser till att jobba mer aktivt med att ta hand om personalen. Men hon ser också risker med förslaget.

– Somliga arbetsgivare kanske blir väldigt nogräknade med vilka de anställer, säger hon. Det kan bli vanligare att arbetsgivaren vill köpa ut medarbetare som har en historia med långa sjukskrivningar.

Regeringen har försökt mjuka upp förslaget genom olika randvillkor. För det första gör regeringen förslaget kostnadsneutralt gentemot företagen på gruppnivå genom att sänka arbetsgivaravgiften med 0,16 procent.

Det ska också finnas ett fribelopp på 33 500 kronor. För de flesta företag med få anställda kommer det att innebära att de mycket sällan behöver betala den extra sjukförsäkringsavgiften. För företag med många anställda kommer summan däremot snabbt att överskridas eftersom fribeloppet gäller för hela företaget – inte per anställd.

Många arbetsgivare har låga sjukskrivningstal. För andra grupper, inte minst vissa yrken inom vård, skola och omsorg, är siffrorna dystrare. För att de personer som har en historia med långa sjukskrivningar inte ska bli svåra att anställa, kommer de att undantas från arbetsgivarens nya ansvar. En person med stor risk för långvarig sjukfrånvaro kan då få ett särskilt intyg som vid anställning befriar arbetsgivaren från det nya ansvaret.

– Det kan å andra sidan bli stigmatiserande för den arbetssökande, säger Ulrika Öberg.

hälsoväxling

Regeringens förslag om hälsoväxling går ut på att växla kostnader för höga ohälsotal mot sänkta arbetsgivaravgifter. Läs mer här.

Att arbetsgivaren kan bli tvungen att under lång tid betala sjukpenning innebär en ny osäkerhet för arbetsgivarna. Stora bolag kan möjligen lösa problemet genom att köpa olika försäkringslösningar. För små företag kan det bli svårare, med risk för att fler småföretag väljer att inte växa av rädsla för att dra på sig ansvar. För enmansföretag kan konsekvenserna i värsta fall bli väldigt svåra. En enmansföretagare med aktiebolag som blir långtidssjukskriven blir utan sin inkomst, men ska ändå betala in 25 procent av sjukförsäkringen till ett skattekonto.

Regeringen har gett parterna på arbetsmarknaden en tidsfrist att själva hitta en lösning som ger liknande resultat. Det skulle i så fall bli fråga om breda uppgörelser för både förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Men det blir i så fall en uppgörelse under galgen, för regeringen vill ha svar senast i augusti. Annars är planen att hälsoväxlingen kommer med som en del i 2017 års vårbudget och att den börjar gälla den första juli samma år.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.
Elias Bernmalm, Carolina Gómez Lagerlöf och David Lindgren

Viktiga framtidsfrågor på årets Ingenjörsfullmäktige

0
Vilka samhällsförändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden – och Sveriges Ingenjörer – i framtiden? På årets Ingenjörsfullmäktige ägnades en workshop åt framtidsspaning.

Måste man vara med på sociala aktiviteter på jobbet?

8
Bowlingkväll, fredagsquiz eller after work med jobbet. Hur gör man om man bara vill utföra sitt arbete och inte har lust att socialisera med kollegorna efter jobbet?   

Verktyg i kampen mot Alzheimers vinner Lilla Polhemspriset

0
I sitt examensarbete har Jonathan Södergren utforskat nya sätt att använda bananflugor i kampen mot Alzheimers. För det har han nu tilldelats Lilla Polhemspriset 2023. 
Martin Bretz

”Svartnade när jag dök, vaknade med huvudet ner i vattnet”

0
Ett dyk från en bastuflotte gjorde Martin Bretz förlamad. Trots det kunde han plugga till civilingenjör och jobbar nu heltid.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.