Det har förekommit en hel del larmrapporter om det låga intresset för att utbilda sig till lärare i kemi, fysik och teknik för grundkolan och gymnasiet. Antalet examinerade varierar från år till år men någon alarmerande nedgång syns inte i statistiken.
De som följer debatten om lärarbristen har anledning att oroa sig. Beräkningar visar att det saknas omkring 8 000 studenter på lärarutbildningarna varje år.
Teknik, kemi och fysik har pekats ut som några av krisämnena med extremt få sökande. I både redaktionella artiklar och debattartiklar har det förekommit uppgifter att färre än en handfull personer har antagits till lärarutbildningar med behörighet att undervisa i kemi eller fysik. Därför gjorde UKÄ förra hösten en sammanställning av examinerade lärare indelad på undervisningsämne och undervisningsnivå.
– Det cirkulerade så många felaktiga uppgifter att det kändes nödvändigt att göra en sammanställning för att bidra med mer korrekt fakta i debatten. Jag och mina kolleger läste artiklar med uppgifter om att bara två personer antagits till lärarutbildningen i kemi medan UKÄs statistik visade att i genomsnitt 73 kemilärare har examinerats varje år under den senaste tioårsperioden, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet, UKÄ.
Hans sammanställning visar att antalet examinerade lärare i teknik, fysik och kemi har varierat under de senaste tio åren men någon alarmerande nedgång syns inte.
– Under 2016 har jag kompletterat sammanställningen men examinerade från läsåret 2014/15 och trenden håller i sig, säger Fredrik Svensson. Han påpekar också hur viktigt det är att granska på vilken nivå lärarna är examinerade för att undervisa på.
Antalet examinerade lärare i teknik minskade från 117 till 58 mellan 2013/14 och 2014/15. Men en närmare granskning visar att den största minskningen finns bland lärare inom förskola och tidig grundskola.
Antalet examinerade lärare i fysik och kemi har ökat de senaste fyra åren.
En viktig följdfråga är hur antalet examinerade lärare i olika ämnen överensstämmer med rekryteringsbehovet. Det frågan är svår att svara på menar Fredrik Svensson.
Han har gjort en modell som bygger på grundskolans timplan. Enkelt uttryckt, hur stort ämnet är i grundskolan jämfört med hur populärt ämnet är i lärarutbildningen. Ämnesgruppen samhällsvetenskapliga lärare förefaller enligt denna jämförelse vara den mest överdimensionerade i lärarutbildningen.
– Det finns helt klart en brist på lärare i kemi, fysik och teknik men inte i den storleksordning som det har cirkulerat uppgifter om i den offentliga debatten, säger Fredrik Svensson.
Han påpekar också att relativt många ämneslärare inom naturvetenskap har läst sina ämnen på högskolan och sedan kompletterat med en pedagogisk utbildning (KPU). Dessa är en viktig grupp inom den naturvetenskapliga lärarkåren.
Universitetskansler Harriet Wallberg är oroad över lärarbristen, inte minst inom matematik och de naturvetenskapliga ämnena men hon tror att det allt bättre samarbetet mellan lärosäten som utbildar lärare och kommunerna i regionen är en viktig lösning.
– Vi är i ett läge när vi måste försöka få en dimensionering av lärarutbildningarna, säger hon.
I de så kallade regionala dialogerna samordnas lärarutbildningarna med behovet av att rekrytera lärare i regionen. Det handlar om samarbeten mellan ansvariga för de kommunala planeringarna och lärosätena som utbildar lärare. Vilka rekryteringsbehov har skolorna och hur kan lärarutbildningarna möta deras behov?
– Det här har inte varit möjligt tidigare eftersom det har saknats underlag. Nu har både UKÄ och Skolverket börjat ta fram de underlag som krävs och det innebär att lärosätena har en möjlighet att på sikt bidra till lösningen på lärarbristen, säger Harriet Wallberg.
Karin Virgin
Så, den påstådda lärarbristen var precis samma sorts brist som den påstådda ingenjörsbristen?