Basel Taleb, energiingenjör från Syrien, har skrivit en svensk-engelsk-arabisk teknikparlör.
Basel Taleb, energiingenjör från Syrien, har skrivit en svensk-engelsk-arabisk teknikparlör.
För två år sedan kom Basel Taleb till Sverige från Syrien. I år började han jobba som praktikant på Kraftringen, ett skånskt energibolag. Basel är energiingenjör och hade redan hunnit lära sig en hel del svenska, men fackorden var fortfarande svåra.
Basel Taleb. Foto: Kraftringen
Hur kom den här ordlistan till?
– När jag började praktiken fick jag problem med yrkesspråket. När kolleger förklarade olika processer, blev det svårt med många tekniska ord, sådana som jag inte hade lärt mig på SFI. Det är ju bara branschfolk som fattar sådana ord. Tredje veckan på praktiken jobbade jag på hållbarhetsavdelningen. Chefen där, Katarina Skalare, kom med idén att vi skulle göra en ordbok, och erbjöd mig att ta fram boken, som ett sommarjobb, och för att underlätta för nyanlända arabisktalande ingenjörer.
När skrev du själva boken?
– Det gjorde jag i somras.
Vad tyckte du om det?
– Det var roligt, och intressant för mig också att lära mig alla dessa ord på svenska. Alla ingenjörer behöver dessa ord om de ska jobba i energibranschen. Ingen kan jobba utan att fatta dessa ord. Jag är också glad att jag kan hjälpa andra nyanlända med det här.
Vilka reaktioner har du mött?
– Jag var med Kraftringen på en mässa. Där träffade vi många nyanlända ingenjörer som pratar arabiska o engelska, och som kanske kan litegrand svenska men är oroliga för att prata yrkessvenska. Jag hade ju samma upplevelse tidigare när jag sökte praktik. Jag behövde uttrycka min erfarenhet, men saknade många termer.
Hur är parlören uppbyggd?
– Den är indelad i olika ämnen. Distribution, hållbarhet och så vidare. Det finns flera ordlistor i varje ämne.
SVENSK-ARABISK PARLÖR
Parlören är egentligen svensk-engelsk-arabisk, just för att många nyanlända arabisktalande kan engelska och då lättare kan använda den.
Hur svårt är svenska för den som talar arabiska?
– Nja, för mig har det inte varit så svårt. Jag pratar redan engelska, och svenska påminner en del om engelska. Jag har också haft duktiga lärare.
Vilka ord i listan var svåra att översätta?
– Vissa ord var svåra. Jag hittade dem inte i något lexikon, så jag fick läsa om orden på både engelska och svenska, exempelvis stamnät och nätstation. Begreppen finns förstås även på arabiska, men det heter lite annorlunda.
Är parlören färdig nu?
– Ja, den kan laddas ner från webben.
Skulle inte fler branscher kunna ha nytta av sådana parlörer?
– Jo, Katarina Skalare har kontaktat fler företag och föreslagit att de gör fler parlörer. Katarina föreslagit andra energiföretag kan gå vidare med mer speciella ord.
Sture Henckel
