Energilagring är den knappa resursen

Illustration: Thinkstock/IkonStudio

Illustration: Thinkstock/IkonStudio

Energi finns det gott om, egentligen. Den strömmar i överflöd från solen. Det svåra är att lagra den. Några vägar framåt visades när den grönliberala tankesmedjan Fores ordnade ett seminarium om energilagring.

Illustration: Thinkstock/IkonStudio

Energi finns det gott om, egentligen. Den strömmar i överflöd från solen. Det svåra är att lagra den. Några vägar framåt visades när den grönliberala tankesmedjan Fores ordnade ett seminarium om energilagring. 

Den globala tillväxten av förnybara bränslen ökar snabbt. Det sade Filip Johnsson, professor i energi och miljö från Chalmers, som var öppningstalare på den grönliberala tankesmedjan Fores seminarium i måndags. Dessvärre, lade han till, ser man ingen minskning i andelen fossil energi. Den ligger konstant på ungefär 81 procent globalt.

Han sade också att alla scenarier där Sverige möter klimatmålen innehåller mycket vindel, och att det är en utmaning att hitta den kostnadseffektiva överföringskapacitet som behövs eftersom vinden inte alltid blåser.

Daniel Kulin, analytiker från Energimyndigheten började med att uppmana alla att se filmen ”Before the Flood”, en dokumentär av Leonardo DiCaprio om klimatförändringarna, och så citerade han Pentagon som har uttalat att klimatet är det största hotet mot världsfreden. Men sedan vände han på energibegreppet, och sade att någon brist på energi finns egentligen inte. Den strömmar konstant från solen. Det är överföringen som är knapp.

Det krävs någon form av lagring. Anna Wolf, sakkunnig på elkraftsbranschens intresseorganisation Powercircle, sade att erfarenheten visar att ju längre ner i energisystemet man sätter lagringen, desto större nytta gör den. Hon hänvisade till en studie som Powercircle hade gjort på energilagring i ett flerfamiljshus. Resultatet visade att ett gemensamt batteri på motsvarande ungefär en kilowattimme per lägenhet genom effektminskningar skulle ge en återbetalningstid på investeringen på cirka 6 år. Förutom kostnadsbesparingarna för både konsument och nätägare skulle effektminskningen också innebära att kapacitet frigörs i elnätet.

Teslas väggbatterier för hemmet fick stor uppmärksamhet när de kom för något år sedan, bland annat för att de ansågs förhållandevis billiga. Under seminariet redovisade Robert Montellier från Schneider Electric sitt företags batterilager. Han sade att samtidigt som kostnaderna för el nu minskar, så minskar även kostnaderna för att lagra el.

Riksbyggen jobbar med ett så kallat plusenergiprojekt. Marie-Louise Persson som är energistrateg på Riksbyggen berättade om hur de planerar att använda gamla bussbatterier för lagring av solel i bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Individuell mätning och visualisering av energiåtgången ska ge de boende ett incitament till att ytterligare minska energianvändningen.

Sture Henckel

1 kommentar

  • Thorsten Schütte

    Ett annat sätt att hantera sol- och vindkraftens intermittenta karaktär är att mata in i ett system som är avsett för snabba effektfluktuationer och som har ansluten utrustning som klarar stora spänningsvariationer, nämligen järnvägens elsystem:
    http://www.bulletin-online.ch/uploads/media/34-36_1611_Behmann.pdf

    22 november 2016

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
  • Hur snabbt civilingenjörer etablerar sig på arbetsmarknaden varier mellan lärosäten och utbildningsinriktningar. Foto: Getty Images, Mälardalens universitet, KTH och Umeå universitet.

    Högskolorna och inriktningarna där civilingenjörer fick snabbast jobb

    Från vilka lärosäten har flest civilingenjörsstudenter jobb ett år efter examen? Vilka inriktningar är mest efterfrågade av arbetsgivarna? Och hur hög är medianlönen ett år efter examen? Svaren finns i "Högskolepejl".