Höjning av basanslagen till utbildning på forskarnivå, bättre villkor för unga forskare och färre visstidsanställningar. Flera av Sveriges Ingenjörers önskningar ser ut att finnas med i forskningspropositionen.
”Kunskap i samverkan- för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” är namnet på propositionen som ministern för högre utbildning och forskning, Helen Hellemark Knutsson presenterade på måndagen.
Just samverkan och en inriktning att mer forskning ska komma till nytta löper som en röd tråd genom den.
– Samverkan mellan forskning, utbildning och omgivande samhället är något som vi har framhållit under en längre tid. Vi välkomnar därför regeringens satsningar, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör för Sveriges Ingenjörer.
Redan förra året kom Sveriges Ingenjörer med input inför propositionen i form av rapporten ”Veta mer, kunna mer, göra mer”.
I rapporten lägger förbundet fram ett antal förslag till hur svensk forskning behöver stärkas. Den handlar mycket om förutsättningarna för forskningen men också om att universitets- och högskolors roll behöver förändras mer mot livslångt lärande istället för som i dag, en massiv insats i början av en karriär.
När Helen Hellemark Knutsson i dag presenterade forskningspropositionen fanns en hel del av de frågor som Sveriges Ingenjörer haft synpunkter på med. Tydligast framhävde ministern kanske att villkoren för unga forskare behöver förbättras. Tydliga karriärvägar, mer anslag som inte automatiskt går till seniora forskare, jämställd fördelning av forskningsmedel och färre visstidsanställningar är några av åtgärderna.
Just i fallet med de osäkra anställningarna inom universitet och högskola vill regeringen ge en myndighet uppdraget att följa upp och analysera såväl visstidsanställningar som meriteringsanställningar, mobiliteten inom högskolan och stipendiefinansieringen av doktorander för att skaffa underlag för framtida insatser.
Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand säger i en kommentar:
– Det är otillständigt att man som ingenjör och forskare eller lärare inom universitetsvärlden fortfarande måste hanka sig fram på visstidsanställningar tills man är över 40 år. Lärosätena måste nu ta sitt ansvar för en reell förändring.
Hela 32 procent bland forskande och undervisande personal inom teknik på universitet och högskolor är bara visstidsanställda. Det kan jämföras med knappa 3 procent för ingenjörer på andra arbetsplatser.
Styr och- resurstilldelningssystemet för högskolor och universitet har kritiserats i många år och regeringen kommer att tillsätta en utredning med målet att ha ett förslag till nytt system klart 2020. För de fyra åren fram till dess ökar regeringen basanslagen för forskning och utbildning på forskarnivå.
Förutom frågor om forskningens förutsättningar innehåller propositionen också ett antal forskningssatsningar – bland annat tioåriga program med inriktning på klimatfrågor, hälsofrågor och hållbart samhällsbyggande.
Jenny Grensman
