Svenskt Näringsliv vill bromsa fackens förväntningar inför kommande avtalsrörelse. I en ny rapport listar arbetsgivarorganisationen en rad orosmoln på himlen – argument för att hålla tillbaka löneökningarna inom industrin.
Ända sedan finanskrisen 2008 har den globala tillväxten varit svag. Även om den har återhämtat sig på senare år har den inte nått upp till nivån före finanskrisen. Tillväxten i Kina som har varit världens motor har backat från tvåsiffriga tillväxtsiffror till ensiffriga.
Flera händelser i Europa och USA, som Storbritanniens beslut att lämna EU och Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet, skapar en stor osäkerhet.
Fotograf: Thomas Carlgren
– En svag produktivitetsutveckling och ökade protektionistiska strömningar hämmar utvecklingen för ett litet land som Sverige, sa Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv när hon presenterade rapporten ”Ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen 2017” med den passande undertiteln ”En orolig omvärld och hotad konkurrenskraft”.
Rapporten inleds med Svenskt Näringslivs lista över hot mot den svenska industrin. Där finns förutom en svag produktivitetsutveckling också höga arbetskraftskostnader, högre och med en snabbare ökningstakt än i viktiga konkurrentländer som Tyskland och Storbritannien.
Att det än så länge inte är helt nattsvart för svensk industri menar Bettina Kashefi beror på den svaga kronan men varnar för att mycket talar för att kronan kommer att stärkas framöver, vilket kommer försämra konkurrenssituationen för svenska exportföretag.
Svenskt Näringslivs rapport är en den senaste av en serie prognoser inför kommande avtalsrörelse. Det är tydligt att bilden av hotet mot svensk industri är långt ifrån samstämmig.
Industrins ekonomiska råd varnar liksom Svenskt Näringsliv för konsekvenserna av för stora löneökningar medan både Konjunkturinstitutet och Riksbanken har presenterat prognoser som pekar på starkare arbetsmarknad som bäddar för högre löneökningar och menar att kommande avtalsrörelse kommer att ske i en högkonjunktur. Enligt KI:s prognos blir löneökningarna 3,2 procent 2017 och 3,4 procent 2018.
Förra veckan presenterade LO-ekonomerna en konjunkturprognos som visserligen talar om en avmattning av tillväxten men ingen drastisk tillbakagång. Tillväxten förväntas enligt LO landa på strax över 3 procent och under de två kommande åren beräknas bruttonationalprodukten växa med nära 2,5 procent.
– Sveriges BNP växer därför att Sverige växer och den inhemska konsumtionen, både privat och offentlig, växer. Industrin är däremot helt beroende av efterfrågan från andra länder och där ser det mer oroande ut. Den snabba inbromsningen av produktivitetstillväxten tillsammans med en prognos från SCB om minskade industriinvesteringar nästa år är stora orosmoment. Det måste för konsekvenser för nästa års avtalsrörelse, säger Bettina Kashefi på Svenskt Näringsliv.
Hur stora löneökningar som svensk industri klarar av vill hon inte svara på.
Karin Virgin
@Sura ingenjören:
Det är en ytterst medveten strategi från företagens sida. De påstår att det är ”ingenjörsbrist” och basunerar ut detta löpande i media för att locka nya personer till utbildningen. När dessa personer väl tagit examen och söker jobb upptäcker de att påståendet om ingenjörsbrist var ren lögn och att löneutvecklingen är usel. Men då är det för sent att göra om sitt val, då de har investerat ett flertal år i sin högskoleutbildning.
Läs mer här:
http://ingenjorsbloggen.se/2016/10/6791/#comments
Så, kan någon förklara det här med tillgång och efterfrågan för svenskt näringsliv?
Det fungerar inte att ena dagen skriva långa artiklar om ingenjörsbrist, för att dagen efter gå ut och prata om att det inte finns pengar att betala för bristkompetensen.
Problemet är att så har arbetsgivarna alltid låtit i alla avtalsrörelser. Skriker man ständigt ”Vargen kommer” blir man inte trodd, även om det till äventyrs skulle stämma.