Utlandserfarenhet ger högre lön

En färsk undersökning från Saco visar att akademiker i privat sektor med utlandserfarenhet har över 18 000 kronor högre årslön än akademiker utan utlandserfarenhet.  

En färsk undersökning från Saco visar att akademiker i privat sektor med utlandserfarenhet har över 18 000 kronor högre årslön än akademiker utan utlandserfarenhet.  

Saco presenterade 2010 en studie av löneskillnaderna mellan akademiker med och utan utlandserfarenhet. Studien som jämför lönerna mellan grupperna 2005 visar att akademikerna med utlandserfarenhet i genomsnitt hade 2 procent högre löner än akademiker som saknar utlandserfarenhet.

Nu har Saco presenterat en uppföljande studie där man har jämfört lönerna 2008.  Den visar att inkomstgapet mellan grupperna har ökat till 3,7 procent, vilket motsvarar omkring 15 000 kronor om året.

För akademiker inom privat sektor har inkomstglappet mellan grupperna som har och som saknar utlandserfarenhet mer än fördubblats, från 2 procent 2005 till 4,3 procent 2008. Beräknat på genomsnittslönerna i privat sektor är löneskillnaden mellan de som har och de som saknar utlandserfarenhet ungefär 18 500 kronor om året.

I den första studien var inkomstskillnaderna så små dels i offentlig sektor dels för kvinnorna att det inte var möjligt at utläsa att utlandserfarenheten hade någon effekt på lönen. Den effekten blev synlig först nu i den uppföljande studien som mäter lönerna tre år senare. Den visar till och med att kvinnorna med utlandserfarenhet under perioden 2005-2008 har haft en något snabbare löneökningstakt än männen.

– Vi kan se att utlandserfarenhet ger akademiker högre lön på alla inkomstnivåer och glappet ökar när inkomsten ökar. För de med lägst löner är skillnaden omkring 7000 kronor per år. För de mest högavlönade är skillnaden omkring 70 000 kronor per år. Utlandserfarenhet gynnar karriären och ger akademikerna sannolikt större möjligheter att bli chefer, säger Håkan Regnér, ekonom och utredare på Saco som har genomfört studien.

Håkan Regnér har använt sig av registerutdrag från SCB över alla personer som påbörjade en högskoleutbildning 1993, 1995, 1997, 1999 samt 2002-2005. Personer med utlandserfarenhet har han identifierat genom att de avregistrerat sig från Sverige i samband med utlandsflytt och sedan återregistrerat sig vid hemkomsten. Dock saknas information om vad dessa personer har ägnat sig åt under sin utlandsvistelse.

– De kan ha studerat, arbetat med något som ligger i linje med deras utbildning men också med något helt annat. Det enda vi kan se är att de har utlandserfarenhet, säger Håkan Regnér.

Att utlandserfarenhet ger högre lön visar rapporten med tydlighet. Men Håkan Regnér misstänker att det faktiskt lönar sig ännu mer än hans undersökning visar. Merparten av de akademiker som har flyttat från Sverige har inte flyttat hem igen.

– I studier som jämför länder har vi sett att utbildningspremien i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv. Det innebär att svenska akademiker som stannar kvar utomlands troligen har högre löner än de som återvänder hem. Därför är det högst troligt att utlandserfarenhet egentligen ger akademiker ännu högre inkomster än den här studien visar, säger Håkan Regnér.

4 kommentarer

  • Jukka

    Tore har det rät. Du måste byta arbetsgivare om du vill ha mer lön! Jag har flyttat till Sverige från ett annat land, kan svenska, engelska etc., 15 års erfarenhet, men kan inte ens få ett jobb här i Sverige!

    20 maj 2011
  • Lars-Åke Näslund

    Frågan är om det är utlandsvistelsen som är orsaken till högre lön eller kan det vara så att det är personliga egenskapet, t.ex. initiativtagande, driftighet, nyfikenhet, etc., som gör att man söker sig till utlandet några år och att dessa personliga egenskaperna också gynnar löneutvecklingen? Jag tror på det senare.

    19 maj 2011
  • Tore Johansson

    Gäller nog inte generellt. Efter att kommit tillbaka från ett 6-årigt utlandskontrakt så tog det många år för mig innan jag kom i kapp de andra med motsvarande utbildning och anställingsår.
    Man bör nog inte fortsätta på den gamla arbetsplatsen om man vill se en bra löneutveckling.

    19 maj 2011
  • Johan Hansson

    Jag har tillbringat ca 50 % av min yrkesperiod utomlands och kan bara instämma i denna erfarenhet, tror dessutom att beloppet är stötre i verkligheten.
    Ett tom viktigare argument för utlandserfarenhet i CV’n är att ,framförallt större internationella bolag , tar in utlansderfarnhet som en tung faktor i karriärsutvecklingen och i vissa fall jag sett ställer det som krav.
    Utlandstjänsgöring ger enligt min erfarenhet, betydligt starkare exponering uppåt i organisationen.
    Johan

    .

    19 maj 2011

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
  • Viktoria Andersson, ordförande för Saco-S-föreningen på Trafikverket, och förtroendevalda ingenjören Rigoberto Orostica pratar med medlemmar

    Olika åsikter om stopp för anställningar på Trafikverket

    Bland Saco-medlemmar på Trafikverket tycker många att anställningsstoppet skapar oro och en störning i arbetet. Andra tycker att det fungerar. Enligt Saco-S-styrelsen är problemet att man stoppat ersättningsrekryteringar – men inte effektiviserat och kapat bort arbetsuppgifter.
  • Äldre medarbetare diskuterar med kollega

    Andelen 60- och 66-plussare skiljer mellan myndigheter

    Det varierar mellan myndigheter hur många anställda som fyllt 60 respektive 66 år. Så hur är inställningen till seniora anställda? Och går det att få jobb efter 60? Vi frågade en myndighet med högre och en med lägre andel 66-plussare.
Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

Nyheter i korthet: Mäktigast inom hållbarhet, ”corporate bullshit” och varning för tjänstepensionsflytt

”Högskoleprovet ställer för låga krav” • Chalmers-prognos för sol och vind • Ingenjörer på listan över mäktigast inom hållbarhet • Mäns livslängd närmar sig kvinnors • Sämre beslut med ”corporate bullshit” • Varning för att koppla tjänstepension till bolån
Fler artiklar