Lagändring ska minska diskriminering

Årliga lönekartläggningar är en av förändringarna i diskrimineringslagen som trädde i kraft den 1 januari.

Lönekartläggningarna ska ske för att upptäcka om det finns omotiverade löneskillnader hos arbetsgivaren. Kartläggningen är ett verktyg för att nå fram till jämställda löner för män och kvinnor.

– Det som är nytt förutom att kartläggningen åter ska ske varje år är att man ska jämföra olika grupper på ett nytt sätt, säger Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer. Förut har det stått att man ska titta på likvärdiga jobb där den ena gruppen är kvinnodominerad och den andra mansdominerad men nu ska man även se på icke likvärdiga. Till exempel om du har en kvinnodominerad grupp som bedöms ha ett komplicerat jobb och den har mindre betalt än en mansdominerad grupp med ett ganska enkelt jobb.

Som vanlig medlem kan det vara bra att känna till de sju grunderna i diskrimineringslagen, det vill säga kön, könsidentitet, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning.

Diskrimineringslagen har tidigare tagit fasta på att arbetsgivaren ska ha planer och mål för arbetet mot diskriminering. Nu beskriver lagen mer ett sätt att arbeta som ska dokumenteras. Samtidigt innebär förändringarna inga ökade sanktionsmöjligheter om en arbetsgivare bryter mot lagens bestämmelser kring aktiva åtgärder. För brott mot diskrimineringsförbuden är det liksom tidigare möjligt att kräva diskrimineringsersättning/ekonomiskt skadestånd.

– Min uppfattning är att de bestämmelser där det finns sanktionsmöjligheter följs bättre, säger Helene Sjöman. Vi kan påkalla förhandling och begära att få se hur arbetsgivare arbetar mot diskriminering men det blir ju inga skadestånd om arbetet med de aktiva åtgärderna brister.

Jenny Grensman