Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören
Det gäller inte bara att göra rätt. Vi måste också sluta att göra fel, sade meteorologen och klimatexperten Martin Hedberg på Miljödagen om människans påverkan på klimatet.
Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören
Det gäller inte bara att göra rätt. Vi måste också sluta att göra fel, sade meteorologen och klimatexperten Martin Hedberg på Miljödagen om människans påverkan på klimatet.
När vi talar om vädret är en eller två graders temperaturökning inte så mycket. Men talar vi om klimatet, vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått, får en eller två graders temperaturökning enorma konsekvenser.
Under istiden för 25 000 år sedan var den genomsnittliga temperaturen ungefär fyra grader lägre än i dag. Nu är vi på väg mot en utveckling motsvarande en halv eller en hel istid, fast åt andra hållet, berättade meteorologen och klimatexperten Martin Hedberg som inledningstalade på Sveriges Ingenjörers Miljödag på tisdagen.
Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören
Klimatförändringarna sker snabbt, snabbare än vad som är naturligt och bland konsekvenserna finns avsevärt högre havsnivåer (från 10–15 meter, uppåt 50 meter) och extremvärme (vilket inte behöver innebära att det inte finns kalla dagar). Om vi minskar koldioxidutsläppen med ungefär 6 procent per år kan vi klara målet att hålla den genomsnittliga temperaturhöjningen under två grader, och på så sätt hejda de mest extrema konsekvenserna av klimatförändringarna, berättade Martin Hedberg.
– Det är en jättestor utmaning att klara detta, men det går att genomföra, sade Martin Hedberg.
Men då måste vi anpassa oss.
– Det gäller inte bara att göra rätt, utan det är faktiskt viktigare att sluta göra fel, sade Martin Hedberg och förklarade att rätt saker, exempelvis en ny teknisk lösning som skapar en betydligt mer energieffektiv process, måste inte bara komma ut på marknaden utan också se till att knuffa bort de skitiga processerna.
Tittar vi på klimatförändringarnas påverkan på jordbruket väntas Skandinavien höra till vinnarna i jämförelse med många andra regioner, berättade ekologen Jan Bengtsson från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Växtsäsongen kommer att få en tidigare start och bli längre, framför allt i södra Sverige. Men klimatförändringarna kommer också att leda till en ökad vinternederbörd, somrarna blir förmodligen torrare i landets södra delar och det kommer bli både ökad vädervariation och mer extremt väder, något som särskilt jordbruket drabbas av.
Med klimatförändringarna väntas jordbruksproduktionen minska globalt och eftersom jordens befolkning ökar blir matförsörjningen en viktig fråga, förklarade Jan Bengtsson. Hur ska vi producera tillräckligt mycket bra mat utan att förbruka resurserna för kommande generationer? Kanske kan intelligent teknik bidra. Värderingsförändringar måste också till, enligt Jan Bengtsson. Vad vi väljer att äta spelar stor roll för klimatfrågan. Ska vi äta kött och i så fall vilket? Det är frågor vi måste ställa oss, enligt Jan Bengtsson.
Malin Mobjörk, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, på Miljödagen. Foto: Ingenjören
Det som är bra för klimatet är också bra för freden. Det finns nämligen ett samband mellan klimat och väpnade konflikter, berättade Malin Mobjörk från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och gav östra Afrika som exempel. Försämrade livsvillkor, ökad migration och förändrade rörelsemönster, taktiska överväganden och elitgruppers utnyttjande av lokala gruppers missnöje hör ihop. Klimatförändringar påverkar både orsaker till konflikter och konflikters dynamik, alltså när våld tillgrips. Regioner som är präglade av konflikt har ofta låg anpassningskapacitet och förändras klimatet kan det fördjupa konflikten, och försvåra fredliga lösningar.
Det som är viktigt att komma ihåg, sade Malin Mobjörk, är att det är människor som agerar och reagerar. Det är människor som tillgriper våld, men det är också människor som kan skapa ett konfliktförebyggande arbete och som kan jobba med ett samhälles anpassning.
– Man agerar och reagerar. Där finns det ett val och det är valen vi måste identifiera för att kunna komma ifrån de negativa effekterna, sade Malin Mobjörk.
Ania Obminska
