Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningKlimatexpert: Viktigast sluta göra fel

Klimatexpert: Viktigast sluta göra fel

Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören
Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören

Det gäller inte bara att göra rätt. Vi måste också sluta att göra fel, sade meteorologen och klimatexperten Martin Hedberg på Miljödagen om människans påverkan på klimatet.

När vi talar om vädret är en eller två graders temperaturökning inte så mycket. Men talar vi om klimatet, vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått, får en eller två graders temperaturökning enorma konsekvenser.

Under istiden för 25 000 år sedan var den genomsnittliga temperaturen ungefär fyra grader lägre än i dag. Nu är vi på väg mot en utveckling motsvarande en halv eller en hel istid, fast åt andra hållet, berättade meteorologen och klimatexperten Martin Hedberg som inledningstalade på Sveriges Ingenjörers Miljödag på tisdagen.

Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören
Martin Hedberg, meteorolog och klimatexpert, under Miljödagen. Foto: Ingenjören

Klimatförändringarna sker snabbt, snabbare än vad som är naturligt och bland konsekvenserna finns avsevärt högre havsnivåer (från 10–15 meter, uppåt 50 meter) och extremvärme (vilket inte behöver innebära att det inte finns kalla dagar). Om vi minskar koldioxidutsläppen med ungefär 6 procent per år kan vi klara målet att hålla den genomsnittliga temperaturhöjningen under två grader, och på så sätt hejda de mest extrema konsekvenserna av klimatförändringarna, berättade Martin Hedberg.

– Det är en jättestor utmaning att klara detta, men det går att genomföra, sade Martin Hedberg.

Men då måste vi anpassa oss.

– Det gäller inte bara att göra rätt, utan det är faktiskt viktigare att sluta göra fel, sade Martin Hedberg och förklarade att rätt saker, exempelvis en ny teknisk lösning som skapar en betydligt mer energieffektiv process, måste inte bara komma ut på marknaden utan också se till att knuffa bort de skitiga processerna.

Tittar vi på klimatförändringarnas påverkan på jordbruket väntas Skandinavien höra till vinnarna i jämförelse med många andra regioner, berättade ekologen Jan Bengtsson från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Växtsäsongen kommer att få en tidigare start och bli längre, framför allt i södra Sverige. Men klimatförändringarna kommer också att leda till en ökad vinternederbörd, somrarna blir förmodligen torrare i landets södra delar och det kommer bli både ökad vädervariation och mer extremt väder, något som särskilt jordbruket drabbas av.

Med klimatförändringarna väntas jordbruksproduktionen minska globalt och eftersom jordens befolkning ökar blir matförsörjningen en viktig fråga, förklarade Jan Bengtsson. Hur ska vi producera tillräckligt mycket bra mat utan att förbruka resurserna för kommande generationer? Kanske kan intelligent teknik bidra. Värderingsförändringar måste också till, enligt Jan Bengtsson. Vad vi väljer att äta spelar stor roll för klimatfrågan. Ska vi äta kött och i så fall vilket? Det är frågor vi måste ställa oss, enligt Jan Bengtsson.

Malin Mobjörk, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, på Miljödagen. Foto: Ingenjören
Malin Mobjörk, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, på Miljödagen. Foto: Ingenjören

Det som är bra för klimatet är också bra för freden. Det finns nämligen ett samband mellan klimat och väpnade konflikter, berättade Malin Mobjörk från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och gav östra Afrika som exempel. Försämrade livsvillkor, ökad migration och förändrade rörelsemönster, taktiska överväganden och elitgruppers utnyttjande av lokala gruppers missnöje hör ihop. Klimatförändringar påverkar både orsaker till konflikter och konflikters dynamik, alltså när våld tillgrips. Regioner som är präglade av konflikt har ofta låg anpassningskapacitet och förändras klimatet kan det fördjupa konflikten, och försvåra fredliga lösningar.

Det som är viktigt att komma ihåg, sade Malin Mobjörk, är att det är människor som agerar och reagerar. Det är människor som tillgriper våld, men det är också människor som kan skapa ett konfliktförebyggande arbete och som kan jobba med ett samhälles anpassning.

– Man agerar och reagerar. Där finns det ett val och det är valen vi måste identifiera för att kunna komma ifrån de negativa effekterna, sade Malin Mobjörk.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Chalmers om livslångt lärande: ”Mycket är fortfarande osäkert”

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.