Den ekonomiska utvecklingen för ingenjörstäta företag är starkare än på fem år. Särskilt bra går skogsindustrin och här finns en tydlig koppling till branschens satsning på innovation visar Sveriges Ingenjörers innovations- och konjunkturrapport.
Sveriges Ingenjörer frågar två gånger om årets sina representanter på omkring 650 företag dels om konjunkturläget dels om hur de bedömer förutsättningarna för utveckling, innovation och kompetensförsörjning.
I årets första rapport svarade 85 procent att utvecklingen är god eller mycket god. Inom industrisidan är det skogsindustrin som går bäst där 88 procent bedömer utvecklingen som god eller mycket god.
Inom tjänstesektorn är det Svensk Teknik- och designföretagen samt Försäkringsbranschens Arbetsgivarorganisation som toppar med 90 procent som bedömer att utvecklingen är god eller mycket god.
Tuffast är det för energibranschen och en förklaring är det låga oljepriset som bidrar till nedgången av det rörliga elpriset. Även stål- och metallindustrin har det tufft men bedömer framtiden som något ljusare.
Även för de industrier som går starkt finns det dock några orosmoln.
– Det största hindret för utveckling är möjligheten att kunna rekrytera rätt kompetens. Flera branscher rapporterar om brist på ingenjörer med erfarenhet och de specialistkunskaper som krävs för att kunna jobba med framtidsfrågor, säger Staffan Bjurulf, näringspolitisk expert på Sveriges Ingenjörer.
Svårast att rekrytera ingenjörer har företag på orter utanför storstadsregionen och här är de regionala universiteten och högskolorna en viktig motor.
Företagen inom industrin satsar generellt rejält på forskning och innovation men några branscher sticker ut särskilt. Inom stål- och metallföretagen svarade 92 procent av de förtroendevalda ingenjörerna att företaget investerar forskning och innovation i nya produkter.
Kopplingen mellan innovation i företagen och lönsamhet är tydlig och skogsindustrin är ett exempel på detta. Skogsindustrin planerar under en treårsperiod investeringar på totalt 40 miljarder kronor.
I takt med att efterfrågan på tidningspapper har minskat har pappersindustrin i Sverige på ett unikt sätt lyckats ställa om till nya produkter, inte minst kartong och förpackningar. Det har krävt stora investeringar i nya innovationer.
Under ett frukostseminarium med Sveriges Ingenjörer fick Anna-Karin Magnusson möjlighet att ge några exempel på investeringar i forskning och teknik.
BillerudKorsnäs satsar just nu omkring 5,7 miljarder kronor i en ny kartongmaskin vid anläggningen i Gruvön i Värmland. Investeringen, som är den största i bolagets historia, gör man för att möta den ökande efterfrågan på hållbara förpackningar för mat och dryck runt om i världen, inte minst från Asien.
I Skärblacka där Anna-Karin Magnusson arbetar pågår just nu en stor investering för att öka tillverkningen av så kallat MG-papper för livsmedelsförpackningar. När en maskin flyttar från Finland till anläggningen i Skärblacka blir man störst i världen på MG-papper.
– Var fjärde vätskekartong i världen kommer från våra maskiner, säger Anna-Karin Magnusson.
BillerudKorsnäs har också gjort stora satsningar för att ge kunderna möjlighet att utforma förpackningar som uppfyller olika behov.
– Det handlar om ett ge något mer till kunden än bara en färdig produkt och mycket av utvecklingsarbetet sker på Gruvön där företaget har ett utvecklingscenter, Box lab, för wellpapplådor, säger Anna-Karin Magnusson.
Tillsammans med kunden kan utvecklingsingenjörerna optimera hur exempelvis en wellpapplåda ska se ut. Det är stora påfrestningar på en låda som ska transportera frukt och grönsaker över hela världen.
– Den utsätts för fukt, kyla, stötar och tryck och på utvecklingscentret kan vi simulera wellpapplådans färd genom hela världen. På andra bruk har vi liknande labb för andra förpackningslösningar, säger Anna-Karin Magnusson.
Pappersindustrins investeringar i innovationsarbete har skapat jobb för akademiker, inte minst för ingenjörer.
– Sveriges Ingenjörer har ökat antalet medlemmar med tio procent på BillerudKorsnäs i takt med att företaget har rekryterat fler till forskning och utveckling. Men det är inte alltid lätt att hitta ingenjörer med kompetens och erfarenhet, säger Anna-Karin Magnusson.
I Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport svarar 41 procent av de förtroendevalda inom skogsindustrin att det största hindret för forsknings- och innovationsarbetet är att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft.
Staffan Bjurulf menar att för företag som vill locka till sig duktiga ingenjörer är det viktigt att jobba med attraktionskraften.
– Visst är lönen viktig men ingenjörer kan också lockas av utmaningar och möjligheter. Vi vet att var sjätte ingenjör bär på en affärsidé och företag som är lönsamma i dag behöver också fundera mer över vad man ska tjäna pengar på om 5-10 år. Kan man rekrytera ingenjörer med idéer som man tar tillvara finns det möjligheter till bra affärer i framtiden, säger Staffan Bjurulf.
Karin Virgin
Intressant att skogsindustrin lyfts fram. Den är ju ändå den viktigaste industrin när det gäller att långsiktigt generera exportinkomster och arbetstillfällen – och därmed välfärd i samhället. Glöms ofta bort när vi bländas av läkemedelsindustri, spelindustri, musikindustri, IKT-industri mm som har stora framgångar. Stora framgångar men som dock kan upphöra över en natt eller flytta utomlands rent ekonomiskt – med ett knapptryck. Skogen står där den står och genererar inkomster i många led för alla aktörer i skogsindustrin. Vi skulle kunna göra mer för att behålla mer av det potentiella förädlingsvärdet från skogen i Sverige. Artikeln tar upp några exempel men vi behöver mer och skarpare innovationer.