De svenska universiteten och högskolorna behöver öka sina kontaktytor med utlandet. Enligt regeringens utredare kräver dagens hårda konkurrenssituation mer samarbete inom utbildning och forskning, även utomlands.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en nationell strategi för internationalisering av svenska universitet och högskolor. Agneta Bladh, ordförande för Vetenskapsrådet, har utsetts till utredare. Hon har nu cirka ett och ett halvt år på sig att ta fram ett paket med förslag som ska få de svenska universiteten att öka utbytet med utländska högskolor, forskare och studenter.
Detta är viktigt, poängterar Agneta Bladh, eftersom forskning och innovationer i allt högre grad kommer till i miljöer där människor och idéer möts.
– Vi står inför stora samhällsutmaningar, säger hon, och ingen kan hantera dem på egen hand. För högskolan gäller det att vara en del av ett internationellt högskoleväsen. Men det handlar också om Sveriges konkurrenskraft. Vi kan inte leva i ett isolat. Vi måste pröva våra idéer mot andras, med forskare och studenter i andra länder.
Enligt Agneta Bladh var Sverige tidigt ute med att resonera i de här banorna av utbyte. Hon hänvisar till en rapport från 1974. Men efter det verkar andra länder ha arbetet mer intensivt med frågan.
– Så det kanske är lämpligt med en översyn i frågan, säger hon. Det kan behövas i dagens värld när alla ropar på att stänga gränserna.
I dag är det för få svenska studenter som gör en del av sin utbildning utomlands. Andelen utländska studenter som kommer hit har också minskat sedan Sverige avgiftsbelagde universitetsutbildningarna för utlänningar. Universiteten som räknas som myndigheter har också begränsningar i sin rätt att sluta avtal, anta studenter till utbildningarna och i hur de kan använda sina medel.
I Almedalen i somras lämnade Uppsala universitet tillsammans med SUHF och Svenska Institutet över en lista till regeringen med förslag på åtgärder för att öka internationaliseringen inom högskolan. IVA lämnade förra året också över en rapport i ämnet med uppmaningen att ta fram en nationell strategi i frågan. Bland önskade åtgärder finns bland annat att öka universitetens handlingsfrihet genom att rensa i regelverket för studieavgifter och mobilitet. Ett förslag är att inrätta en myndighet som ska främja nätverk inom högre utbildning och forskning. Ett annat är ett kraftfullt stipendieprogram för internationella studenter i Sverige, samt regler som underlättar för dem att stanna kvar när de är färdigutbildade.
– I dag har flera av lärosätena egna strategier för sina internationella samarbeten, säger Agneta Bladh, men jag ska försöka utforma en nationell strategi som kan utgöra en ram för lärosätenas egna strategier.
Hon har nyligen påbörjat utredningen och vill därför inte gå in så mycket på hur förslagen kan komma att se ut, men det finns flera andra länder som har liknande strategier, exempelvis Norge och Kanada som hon kommer att studera.
Utredningen ska lämna ett delbetänkande i januari 2018, och då föreslå en strategi. Därefter ska utredningen slutredovisas i oktober samma år.
Sture Henckel
