Synen på doktorander följer tiden

Ett personligt bildningsprojekt eller en liten kugge i ett större projekt med lönsamhetsfokus. Synen på vad en doktorand är har skiftat genom tiderna visar Erik Joelsson i sin avhandling. Ett personligt bildningsprojekt eller en liten kugge i ett större projekt med lönsamhetsfokus. Synen på vad en doktorand är har skiftat genom tiderna visar Erik Joelsson i sin avhandling.

Från utvald till utbildad – Persona i utredningar om svensk forskarutbildning 1945–2004 är titeln på vetenskapsteoretikern Eriks Joelssons doktorsavhandling. Av den anar vi att synen på vad en doktorand är har förändrats genom åren.
– Före kriget var forskarutbildningen ett personligt bildningsprojekt, säger han. Men det var ju också en tid när inte vem som helst hade råd att

Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson

Foto: Monica Havström, Göteborgs Universitet. Erik Joelsson

doktorera.
Att doktorera var en höjdpunkt och den som hade det kunde söka till alla tillgängliga akademiska poster, däribland professor. Numer är doktorerandet i mindre grad en höjdpunkt utan ofta början på näste steg – post doctjänsten – och ska du bli professor eller lektor krävs det ytterligare erfarenhet.
Erik Joelsson urskiljer flera olika personae som bildningspersona, forskarpersona och innovatörspersona som har passerat revy i svensk forskarutbildning.
– Vad jag har sett i de statliga utredningar som ligger till grund för mitt arbete så finns det en generell trend att vi går mot att det blir mer av en utbildning än individuellt förverkligad idé. I den moderna forskarutbildningen jobbar man mer i lag och det är vanligt att man skriver artiklar tillsammans med handledaren eller med andra kollegor.
Pengarna och att doktoranden är lönsam har också kommit mer i fokus. Kraven på att doktorander också ska ha en rimlig ekonomisk situation har lett till högre kostnader för högskolorna.
– Det har lett till att kraven på den som blir doktorand har ökat. Förr kunde även studenter som inte var riktigt säkra på att de ville doktorera glida in på

det och det var också enklare att avbryta om man inte trivdes. I och med att det har blivit mer formellt blir det också lite mindre flexibelt. Det kan ju leda till att man inte kan rekrytera så många doktorander som skulle behövas för att skapa en stark forskarmiljö. Höga trösklar in i systemet är en begränsning även om trygghet är bra.

Jenny Grensman

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.