Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivArbetsmarknadGlobala värdekedjor kräver kunskap

Globala värdekedjor kräver kunskap

Close up of Electronic Circuits in Technology on Mainboard computer background  (logic board,cpu motherboard,Main board,system board,mobo)
Bild: pinglabel/Thinkstock

De globala värdekedjorna blir allt viktigare för industrin i västländerna. Sverige som har generellt hög kompetens, skulle kunna dra större nytta av dem. Det sade Stéphanie Jamet, ekonom på OECD vid ett SNS-seminarium i tisdags.

Företagens produktion blir alltmer fragmenterad. Värdena skapas i allt högre grad i så kallade globala värdekedjor.

Förr tillverkades exportprodukter i ett land och såldes i ett annat. I dag utvecklas och konstrueras produkterna – särskilt de högteknologiska – ofta i ett land medan de ingående komponenterna, som exempelvis processorer, minnen och pekskärmar, tillverkas i ett annat. De ingående tjänsterna i form av mjukvara produceras i ett tredje. Därefter skickas alla komponenter till ett fjärde land där de monteras. Slutligen sker distribution och försäljning i flera olika länder. Svensk export består exempelvis till minst en tredjedel av importerade varor och tjänster.

Stéphanie Jamet, ekonom på OECD och huvudtalare på SNS seminarium i Stockholm i tisdags, utgick från OECD:s rapport OECD Skills Outlook 2017 när hon konstaterade att kompetensen hos medarbetarna blir allt viktigare i takt med att allt fler företag ingår i globala värdekedjor.

De globala värdekedjorna gynnar till sin natur de företag som har högutbildad personal. Stéphanie Jamet presenterade en så kallad ”smiling curve”, en u-formad kurva som visar att värdet på verksamheterna i en global värdekedja är högst i ändarna.

Läs rapporten här

Här kan du läsa rapporten OECD Skills Outlook 2017

Forskning och utveckling ger mer värde än att tillverka komponenterna. Ännu mindre värde får man av själva slutmonteringen. Därefter ökar dock värdet av verksamheterna igen. Distributionen och till sist försäljning och så kallad eftermarknad har allt högre värde i kedjan.

Länder med mer utbildad arbetskraft kan söka sig till de lönsamma ändarna av kurvan. Det ger högre inkomster, mer pengar till samhället, bättre arbetsvillkor och bättre möjligheter att tackla arbetslöshet vid dåliga tider.

Hon påpekade dock att det i OECD-länderna finns ett gap mellan den kompetens som behövs och den som finns. Ungefär var fjärde person i OECD är svag i läsning och räkning, och saknar därmed grundläggande förmågor för att riktigt platsa i kedjan. Hon betonade behovet av möjligheter till livslångt lärande.

USA är ett av flera länder som har mycket högteknologisk industri, men där delar av befolkningen saknar rätt kompetens för att man i längden ska kunna upprätthålla sin position. Sverige ligger något bättre till.

Cirka 45 procent av de svenska anställda är på något sätt beroende av internationell efterfrågan. Ändå har Sveriges deltagande i de globala värdekedjorna ökat förhållandevis lite jämfört med andra OECD-länder. Enligt Stéphanie Jamet finns där ett outnyttjat utrymme för Sverige.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?