Lärosätena vill behålla tekniskt basår

Tekniskt basår – en överbryggande gymnasieutbildning för att ge behörighet till ingenjörsstudier – kan hotas om regeringen får igenom sina planer på att ändra förutsättningarna för den. Högskolorna är kritiska. De vill ha kvar den framgångsrika utbildningen.

Det tekniska basåret är ett sätt att läsa in nödvändiga gymnasiekurser för att bli behörig att söka ingenjörsutbildningarna. En viktig skillnad från att läsa på Komvux är att de som går tekniskt basår läser på ett universitet eller en högskola och hamnar i en klass med andra som läser samma sak, något som sannolikt har bidragit till utbildningens framgång.

Eleverna är också garanterade plats på högskolan. Själva studierna är på gymnasienivå, men studietakten är hög, vilket också förbereder eleverna för högskolan. Det är högskolorna som står för utbildningen, men nu känner de att mattan kan komma att dras undan under deras fötter.

Ett regeringsförslag innebär flera förändringar för det tekniska basåret. Eleverna ska bara kunna få godkänt eller icke godkänt, vilket innebär att de inte kan läsa upp sina betyg. De som väljer att läsa tekniskt basår ska också redan vid årets början välja vilken sorts ingenjör de ska läsa till.

Per Berglund, prodekanus på KTH, är bekymrad över förslaget.

– I regeringens förslag ska studenterna veta vilket program de ska komma in i redan i början av basåret, säger han. Men det kan sänka idén med basåret. För det är ju en av poängerna med basåret, att man också ska kunna använda det till att få tid att själv hitta vilken utbildning man vill gå.

Han framhåller just att det tekniska basåret har visat sig fungera så bra.

– Vi ser ett ökande kunskapsglapp från gymnasiet, säger han. Men det tekniska basåret breddar också intagningen till de tekniska högskolorna. Vi får fler ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar från familjer som inte har akademiska traditioner. Basåret bidrar också klart till att fler kvinnor söker.

Han får medhåll av Amelie von Zweigbergk som är chef för industriell utveckling på Teknikföretagen.

– Under det tekniska basåret hinner man träffa andra som kan berätta om sina studier, säger hon. Vi jobbar ju hårt för att få in fler kvinnor. Det är en markant högre andel kvinnor bland dem som läser tekniskt basår än bland dem som går direkt till högskolorna.

Enligt Amelie von Zweigbergk är det betydligt svårare att läsa in kunskaperna på komvux. Det finns inga kurspaket som leder fram. Kurserna i matte och fysik kan till och med kollidera. På komvux får studenterna heller inte klasskompisar på samma sätt, vilket sannolikt leder till fler avhopp.

– Det tekniska basåret är jätteviktigt för högskolorna, säger hon. Det är mycket populärt och har höga intagningssiffror, högre till och med än arkitektutbildningen. Man får in elever som är väldigt motiverade, och så får man en bättre könsbalans.

Med regeringens förslag finns det enligt henne en risk att det tekniska basåret får stryka på foten.

– Man vill inte att gymnasieutbildning bedrivs på universitetsnivå, men någon särskild finansiering till det tekniska basåret fanns inte förut heller, säger hon. Det är högskolorna själva som står för det. Men om regeringen säger att man behöver öka antalet platser på andra håll, exempelvis lärarutbildningen, finns det för lärosätena inte så många andra ställen att ta från.

Även studentorganisationerna vill behålla basåret. Carl Toller, ordförande för Chalmers studentkår, tycker att det behövs ett sätt för dem som har läst ”fel” program på gymnasiet att hitta nya vägar i utbildningssystemet.

– Femtonåringar ska inte behöva låsa in sig i ett utbildningsspår utan att senare ha möjlighet att ändra sig, skriver han i ett svar.

Enligt Per Berglund på KTH har de tekniska högskolorna i sina remissvar unisont kritiserat regeringens förslag. De är alla samstämmiga och negativa till förändringarna av Tekniskt basår.

Vad blir nästa steg i den här frågan?

– Det vet jag inte riktigt, säger han. Nu ligger frågan hos dem.

Sture Henckel